Värmebölja: SMHI:s definition och vad varningarna betyder
En värmebölja enligt SMHI:s klimatologiska definition kräver minst 25,0 °C fem dagar i sträck. Varningarna för höga temperaturer följer dock andra kriterier – gul varning gäller vid 30 °C i tre till fyra dagar.
Kort svar: En värmebölja definieras av SMHI som en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur uppgår till minst 25,0 °C under fem dagar i sträck. Varningarna för höga temperaturer följer egna kriterier: meddelande vid 26–30 °C i tre dagar, gul varning vid 30 °C i tre till fyra dagar och orange varning vid 30 °C i fem dagar eller 33 °C i tre dagar. Det finns ingen röd nivå för värme.
Vad är definitionen av värmebölja enligt SMHI?
SMHI:s klimatologiska definition av värmebölja är en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25,0 °C under minst fem dagar i sträck. I SMHI:s handbok Väderspråket finns en snarlik definition, med tillägget att man i fjällkedjan och i nordligaste Sverige öster om fjällen kan acceptera dagstemperaturer något under 25 °C, eftersom klimatet där är svalare.
Det finns ingen internationellt vedertagen definition av värmebölja. Vad som räknas som höga temperaturer varierar mellan länder och klimatzoner, så SMHI:s kriterium kan inte jämföras direkt med andra länders definitioner.
En detalj som ofta förbises: dygnets maximitemperatur räknas från klockan 20 föregående dygn till klockan 20 innevarande dygn, svensk sommartid – inte från midnatt till midnatt. Det påverkar vilken dag en värmetopp formellt räknas till.
Vad gäller för SMHI:s varningar för höga temperaturer?
Varningarna bygger på andra tröskelvärden än definitionen av värmebölja. Både dygnets maximala temperatur och antalet sammanhängande dygn med hög värme ligger till grund för utfärdandet.
| Nivå | Kriterium |
|---|---|
| Meddelande om höga temperaturer | Dygnets högsta temperatur förväntas ligga mellan 26 och 30 °C under tre dagar i följd |
| Gul varning | Dygnets högsta temperatur förväntas uppnå 30 °C eller mer under tre till fyra dagar i följd |
| Orange varning | 30 °C under fem dagar i följd, eller 33 °C minst tre dagar i följd |
Meddelandet om höga temperaturer är ingen varning, utan en lägre nivå som främst vänder sig till riskgrupper och som kan uppgraderas till gul eller orange varning om värmen förvärras. Varningar för höga temperaturer kan bara utfärdas på gul och orange nivå – det finns ingen röd nivå för värme.
Meddelanden och varningar sprids via smhi.se, appen SMHI Väder, Sveriges Radio P1 och P4 samt krisinformation.se. Vill du veta mer om hur varningssystemet fungerar i stort finns en genomgång av SMHI:s vädervarningar och deras nivåer.
Vad är en tropisk natt?
En tropisk natt inträffar när temperaturen inte sjunker under 20 °C under natten. Sjunker temperaturen inte under 20 °C under hela dygnet kallas det tropiskt dygn.
Tropiska nätter förekommer främst nära kusten under sommarens senare del, när hav och sjöar hunnit värmas upp. I inlandet är de sällsynta. Läs mer i artikeln om tropiska nätter och var de är vanligast.
Tropiska nätter uppträder ofta i samband med värmeböljor, och kombinationen kan förvärra hälsoeffekterna eftersom kroppen inte hinner återhämta sig mellan dagarna.
Hur påverkar värmeböljor hälsan?
Värme gör att de ytliga blodkärlen vidgas och svettningen ökar, vilket ger vätskeförluster och större påfrestning på hjärtat. Negativa hälsoeffekter uppstår ofta snart efter att höga temperaturer noterats – samma dag eller efter en till två dagar – och kan spänna från uttorkning till värmeslag och cirkulationsrubbningar. Värmeslag kan vara livshotande.
Senare års forskning har påvisat att varma perioder leder till ökad dödlighet även i Sverige, och värmeböljans längd har stor betydelse för hur stora hälsoeffekterna blir. Luftfuktighet och nattliga temperaturer påverkar hälsorisken, men ingår inte i SMHI:s varningskriterier, som enbart bygger på maxtemperatur och varaktighet.
Särskilt sårbara grupper är äldre, kroniskt sjuka med hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom, njursjukdom, diabetes eller demens, personer med funktionsnedsättning, små barn, gravida samt personer som tar vissa mediciner, till exempel vätskedrivande läkemedel, antidepressiva läkemedel och neuroleptika.
Vilka råd gäller vid varning för höga temperaturer?
Vid gul och orange varning rekommenderar SMHI att man är uppmärksam på kroppens varningssignaler, dricker vatten, tar det lugnt och håller koll på inomhustemperaturen.
- Drick vatten regelbundet, även utan törst
- Ta det lugnt med fysisk ansträngning, särskilt mitt på dagen
- Håll koll på inomhustemperaturen och svalka vid behov
- Var uppmärksam på kroppens varningssignaler
Vid varning för höga temperaturer kan värmen dessutom påverka tågrälsen, vilket kan leda till förseningar eller inställda avgångar. Räkna med marginaler om du ska resa med tåg under en värmebölja. Planerar du en resa utomlands kan du jämföra temperaturerna på olika resmål i vårt resväder.
Var blir det varmast i Sverige?
Värmeböljor drabbar oftast södra och mellersta Sverige, där sommartemperaturerna är högst. För den som vill jämföra orter finns en topplista över Sveriges varmaste orter och en sammanställning av värmerekorden i Sverige. Aktuella prognoser finns för bland annat Stockholm, Göteborg och Malmö.
Källor
Vanliga frågor
Kan det bli en värmebölja utan att SMHI varnar?
Ja. Värmebölja enligt den klimatologiska definitionen kräver bara 25 °C i fem dagar, medan gul varning kräver 30 °C i tre till fyra dagar. En period kan alltså vara en värmebölja utan att någon varning utfärdas.
Varför finns ingen röd varning för värme?
SMHI:s varningssystem för höga temperaturer omfattar bara meddelande, gul och orange nivå. Röd nivå används för andra väderfenomen men finns inte för värme.
Räknas luftfuktighet in i SMHI:s varningar för värme?
Nej, varningskriterierna bygger enbart på dygnets maxtemperatur och hur många dagar i följd värmen varar. Luftfuktighet och nattliga temperaturer påverkar hälsorisken men ingår inte i kriterierna.