Metod och källor

Varför vi jämför med det normala

En prognos på 14 grader säger lite om den inte sätts i ett sammanhang. I Malmö i mars är det ovanligt varmt, i Göteborg i juli ovanligt kallt. Därför visar varje ortssida ett normalspann för datumet bredvid prognosen, och en rad som berättar hur många grader dagens högsta temperatur avviker från det normala.

Normalvärdet för ett visst datum räknar vi fram genom att lägga månadsmedelvärdena mitt i varje månad och interpolera linjärt mellan dem. Det ger en mjuk kurva över året i stället för språng vid månadsskiften.

Normalvärden för svenska orter

• Källa: SMHI:s öppna meteorologiska observationer, den kvalitetskontrollerade delen (”corrected archive”). Data hämtas direkt från SMHI:s öppna API och bearbetas av Dagens Perspektiv.
• Period: 1991–2020, den normalperiod som WMO och SMHI använder i dag.
• Station: För varje ort väljer vi närmaste station som har mätt under perioden – för temperatur inom cirka 60 kilometer, för nederbörd och snödjup inom cirka 35 kilometer. Höjdskillnaden mellan ort och station tas inte med i beräkningen, men den anges indirekt genom att stationens namn och avstånd alltid står på sidan. Fyrar och mätpunkter till havs används bara för orter som själva ligger vid kusten eller i skärgården. Saknas en lämplig station i närheten använder vi en station längre bort eller med kortare mätserie, och då står det på sidan.
• Kvalitetskrav: En månad räknas bara om stationen har mätt minst 20 dagar av den. Ett normalvärde kräver data från minst 18 av de 30 åren (snödata minst 12 år). Snödata som inte är rimliga – till exempel en station som rapporterar nästan inga snödagar trots att medeltemperaturen ligger under noll hela vintern – sorteras bort.

Så här räknar vi de olika måtten:

Mått	Så räknas det
Max (medel)	Medelvärdet av dygnets högsta temperatur för månaden, i snitt över åren 1991–2020.
Min (medel)	Medelvärdet av dygnets lägsta temperatur.
Nederbörd	Månadens summa i millimeter, i snitt över perioden.
Dagar med regn	Antal dygn med minst 1 millimeter nederbörd.
Dagar med snötäcke	Antal dygn då snödjupet vid morgonobservationen var minst 1 centimeter.
Dagsljus	Tiden mellan soluppgång och solnedgång den 15:e i månaden, beräknad astronomiskt för ortens latitud.
Högsta/lägsta uppmätta	Det högsta respektive lägsta värdet som stationen registrerat under 1991–2020 – inte nödvändigtvis stationens rekord genom tiderna.

Klimat på resmålen

För resmål utomlands finns inga enhetliga stationsserier vi kan hämta på samma sätt. Där använder vi ERA5, en återanalys från Copernicus och ECMWF som kombinerar historiska observationer med en vädermodell. Vi hämtar dygnsvärden för 2015–2024 via Open-Meteo och räknar fram medelvärden per månad: dagstemperatur, nattemperatur, nederbörd, och dagar med minst 1 mm nederbörd. Soltimmar redovisar vi inte, eftersom modellens solskenstid visade sig överskatta verkligheten kraftigt.

Havets temperatur är medelvärdet av havsytans temperatur 2023–2024 från Open-Meteo Marine, för den havsruta som ligger närmast resmålet.

Återanalys beskriver ett rutnät och inte en enskild plats. Vid branta kuster, i bergsområden och på små öar kan värdena därför avvika någon grad från en lokal mätstation. Siffrorna är bra för att jämföra månader och resmål med varandra, men de är inte exakta lokala mätningar.

Återanalysen ger ofta många dygn med lite nederbörd. I tropikerna blir därför antalet dagar med minst 1 mm högre än de dagar en resenär upplever som regniga – kraftiga skurar som kommer och går räknas som en hel regndag. Använd regndagarna för att jämföra månader och resmål, inte som en exakt prognos.

Prognoserna och ”just nu”

Prognoserna kommer från MET Norway (Meteorologisk institutt, CC BY 4.0), samma modellsystem som används för Yr. Vi hämtar dem på nytt ungefär varje halvtimme och räknar själva ihop dygnets högsta och lägsta temperatur, nederbörd och den vädertyp som dominerar dagtid. Vind anges i meter per sekund.

Siffran under ”Just nu” är i första hand en verklig mätning: den senaste timobservationen från närmaste aktiva SMHI-station inom cirka 30 kilometer, med stationens namn och klockslag utskrivna. Finns ingen färsk mätning visar vi i stället prognosmodellens värde och skriver det.

Prognoser blir osäkrare ju längre fram de sträcker sig. Läs mer i Hur säker är en 14-dagarsprognos? och Vad betyder regnrisk i procent?

Så räknas ”i perspektiv”

• Avvikelsen (till exempel +3°) är dagens prognostiserade högsta temperatur minus normalvärdet för datumet.
• Hur ovanligt det är bygger på alla dagar inom en vecka före och efter datumet under 1991–2020 vid samma station. Ligger dagens högsta över den 90:e percentilen är det varmare än nio dagar av tio vid den tiden på året, och så vidare. Det mörka bandet visar den mittersta hälften av alla dagar, det ljusa åtta dagar av tio.
• Rekordet för datumet är den högsta respektive lägsta dagstemperatur som stationen mätt just det datumet under 1991–2020.
• Normalspannet i tiodygnsprognosen går från medelvärdet av dygnets lägsta till medelvärdet av dygnets högsta temperatur för datumet.
• Dag för dag-bandet visar de senaste 60 dagarnas uppmätta högsta temperatur vid närmaste aktiva SMHI-station jämfört med normalvärdet, följt av prognosen.

På några orter i fjällen ligger orten och den station som normalvärdena kommer från på mycket olika höjd. Där visar vi inte någon avvikelse, eftersom jämförelsen skulle bli missvisande.

Resmålens klimat är medelvärden för 2015–2024 och inte en officiell normalperiod, eftersom vi vill att siffrorna ska spegla hur det har varit de senaste åren. Havstemperaturen bygger än så länge på 2023–2024, två år som var ovanligt varma i många hav – den kan därför ligga någon grad över ett längre medelvärde.

Artiklarna

Artiklarna i Väderkunskap och Klimat och rekord bygger i första hand på primärkällor som SMHI, MSB, Strålsäkerhetsmyndigheten, Folkhälsomyndigheten och WMO. Källorna listas längst ned i varje artikel. När vi använder egna beräkningar ur SMHI:s data står det tydligt.

Hittar du ett fel? Läs hur vi hanterar rättelser eller mejla info@dagensperspektiv.se.

Licenser

SMHI:s öppna data, MET Norways prognoser och Open-Meteos data används enligt Creative Commons Attribution 4.0. ERA5 innehåller modifierad information från Copernicus Climate Change Service.

Ladda ner normalvärdena

Alla normalvärden för de svenska orterna finns som en öppen fil: normalvarden-1991-2020.csv (semikolonseparerad, decimalkomma). Filen innehåller ort, län, vilka SMHI-stationer som använts och avståndet till dem, samt månadsvärden för dagens högsta och lägsta temperatur, nederbörd, regndagar och dagar med snötäcke. Du får använda den fritt enligt Creative Commons Erkännande 4.0 – ange Dagens Perspektiv och SMHI som källa.