Snörekord och snökaos i Sverige: rekorddjup, Gävle 1998 och dagar med snö

Vilket är Sveriges största snödjup?

Det svenska snödjupsrekordet är 327 centimeter, uppmätt i Kopparåsen i Riksgränsfjällen i Lappland den 24–25 och 27–28 februari 1926. Värdet är godkänt av SMHI, men det gäller snödjupet på själva mätplatsen – Vassijaure drygt en mil västerut längs Malmbanan hade inte alls lika mycket snö, och inte heller Riksgränsen eller Abisko. Enligt SMHI är rekordet knappast representativt för något större område utanför själva stationen.

Kopparåsen innehar för övrigt alla svenska månadsrekord för snödjup från oktober till och med februari – samtliga från snösäsongen 1925/1926. Grunden lades av en mycket stor snöackumulation i oktober 1925, då snödjupet nådde 168 cm den 24 oktober. Mätningarna i Kopparåsen upphörde vid utgången av februari 1926, när snödjupet alltså var 327 cm. SMHI har valt att inte extrapolera mätningarna för resten av säsongen, trots att marsrekordet sannolikt hade slagits.

Det näst största snödjupet i Sverige är 278 cm, uppmätt i Leipikvattnet i norra Jämtland den 22 februari 1989.

Vilka är snödjupsrekorden per landsdel?

Rekorden skiljer sig mycket mellan Norrland, Svealand och Götaland. Här är SMHI:s månadsrekord för några viktiga månader:

En brasklapp: många stationer rapporterade snödjup endast några dagar per månad eller en gång per dygn. Kortvariga maxvärden kan därför ha missats, och rekordlistorna är inte heltäckande.

Snökaoset i Gävle 1998 – ett av Sveriges värsta snöfall

Under snökaoset i Gävle steg snödjupet från 1 cm den 4 december till 131 cm den 7 december 1998. Som mest var snödjupet 132 cm i Hedesunda och 131 cm i Gävle. Under de tre dygn som snöfallet rasade föll 120 mm nederbörd i Hedesunda och 107 mm i Gävle, vilket gör det till ett av de värsta snöfall som dokumenterats i Sverige.

Notera skillnaden mellan snödjup och nederbördsmängd: cirka 107–120 mm nederbörd gav omkring 131 cm snödjup. Hur djup snön blir beror också på snöns densitet och packning.

Den 6 december blev situationen i Gävle fullständigt kaotisk och staden isolerades helt. Samtidigt var det barmark vid delar av kusten från norra Hälsingland till södra Ångermanland – snöfallet var mycket lokalt koncentrerat. Även söder om Vänern och Vättern föll mycket snö i december 1998; Flahult söder om Jönköping hade som mest 56 cm snö.

Vad är en snökanon?

Orsaken till snökaoset i Gävle var enligt SMHI en snökanon, där långsamt rörliga lågtryck höll kvar den kraftiga nederbörden över sydöstra Norrland och norra Uppland. Snökanoner uppstår när mycket kall luft strömmar långa sträckor över öppet vatten, till exempel när kall luft kommer från öster ut över Östersjön. Luften närmast vattenytan värms upp och tillförs fukt, vilket ger kraftiga snöbyar i långa band längs vindens riktning. Ju längre sträcka luften rör sig över öppet vatten, desto kraftigare snöbyar. Fenomenet förekommer främst längs ostkusten från Skellefteå ner till Gävle och utmed Smålandskusten, men även vid Vänern och Vättern.

En snökanon är inte samma sak som en snöstorm. Snökanon betyder kraftigt snöfall under kort tid från snöbyar över öppet vatten, medan snöstorm är kombinationen kraftig vind, dålig sikt och snöfall.

Minskar snön i Sverige?

Antal dagar med snötäcke definieras som antalet dagar med ett snödjup på minst 1 cm. Jämförs perioderna 1951/52–1980/81 och 1991/92–2013/14 har vinterns största snödjup minskat i nästan hela landet utom i nordligaste Norrland. I södra Norrland och norra Svealand utom fjällen har minskningen varit statistiskt signifikant och beräknats till 10–20 cm. Även antalet dagar med snötäcke har minskat i nästan hela landet, mest i delar av Götaland och Svealand med drygt 20 dagar. Sett över hela mätperioden sedan 1904/05 visar SMHI:s klimatindikator däremot ingen tydlig trend för vinterns största snödjup – jämförelsen ovan gäller två specifika perioder.

SMHI:s snödjupsserier bygger på stationer med långa mätserier, där närliggande stationer kopplats ihop för att skapa kompletta serier. Hur sajten räknar på normalvärden och statistik beskriver vi på sidan metod och källor.

Var och när snöar det mest i Sverige?

Extremerna finns i fjällen: Kopparåsen, Katterjåkk och Riksgränsen ligger alla i eller nära Riksgränsfjällen i Lappland, där stora snömängder kombineras med klimat som håller snön kvar länge. I norra Jämtlands fjällvärld uppmättes det näst största snödjupet, i Leipikvattnet 1989. Aktuellt väder i Jämtland finns på vår sida för Östersund.

Längre söderut blir snön mindre men kan fortfarande vara besvärande när snökanoner eller kraftiga lågtryck drar in över landet, vilket snökaoset i Gävle visar. Följer du vädret där du bor hittar du aktuella prognoser för bland annat Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå, eller en samlad bild av vädret i Sverige.

För den som planerar vinterresor kan vår guide om resväder i januari ge en bild av var snöchanserna är bäst. Och vill du förstå varför kalluft och öppet vatten kan skapa snöbyar är vår genomgång av lågtryck och högtryck en bra början.