Lågtryck och högtryck: så styr de vädret i Sverige
Ett högtryck är ett område med högre lufttryck än omgivningen och ger ofta uppehållsväder, medan ett lågtryck har lägre tryck och ger stigande luft, moln och nederbörd. Så här fungerar trycksystemen – och så ser du dem på väderkartan.
Kort svar: Ett högtryck är ett område där lufttrycket är högre än i omgivningen, och ett lågtryck ett område där det är lägre. I ett lågtryck stiger luften uppåt, kyls av och bildar moln och nederbörd – därför hänger regn ofta ihop med lågtryck. I ett högtryck sjunker luften i stället, vilket ofta ger molnfritt och uppehållsväder. I Sverige varierar lufttrycket vanligtvis mellan 950 och 1050 hektopascal.
Vad är lågtryck och högtryck?
Ett högtryck är ett område med högre lufttryck än omgivningen, och ett lågtryck ett område med lägre lufttryck. På väderkartor markeras de med bokstäverna H respektive L. Kring markanta trycksystem finns nästan alltid en eller flera slutna isobarer – linjer som sammanbinder orter med samma lufttryck.
Lufttrycket mäts med barometer och anges numera i hektopascal (hPa). Före 1986 användes millibar (mb) i Sverige, och 1 mb är exakt lika med 1 hPa – det är alltså samma sak med olika namn. Som standardvärde för lufttrycket vid havsytan anges ofta 1000 hPa, ibland även 1013,25 hPa, vilket motsvarar 760 millimeter kvicksilver.
I Sverige varierar lufttrycket vanligtvis mellan 950 och 1050 hPa. Det högsta uppmätta värdet i landet är 1063,7 hPa, noterat den 23 januari 1907 enligt SMHI:s kunskapsbank.
Varför ger lågtryck ofta regn?
Ett vanligt missförstånd är att det låga trycket i sig skulle skapa regn. Det avgörande är vad som händer med luften. Friktionen nära marken, upp till cirka 500–1000 meters höjd, böjer av vinden mot lägre tryck. Det ger en hävning av luft i lågtryck och en nedsjunkning av luft i högtryck.
Den stigande luften i lågtrycket kyls av och moln bildas – ofta med nederbörd som följd. I högtrycket sjunker luften i stället, vilket ger molnfritt och ofta uppehållsväder. Men ett svagt lågtryck kan ge uppehåll, och högtryck betyder inte alltid solsken: vintertid kan ett högtryck ge grått, lågt molntäcke eller dimma, särskilt när en inversion fångar fukt nära marken. Läs mer om det i vår artikel om varför dimma bildas.
Hur läser du trycket på väderkartan?
Isobarerna är kartans viktigaste ledtrådar. Täta isobarer betyder stor tryckskillnad på kort avstånd och därmed hård vind. Vill du veta vad vindstyrkorna betyder i praktiken kan du läsa vår guide om vindstyrka i m/s och Beaufortskalan.
På norra halvklotet blåser vinden medurs kring ett högtryck och moturs kring ett lågtryck. En enkel regel: står du med vinden i ryggen har du lågtrycket till vänster och högtrycket till höger. På södra halvklotet gäller det omvända.
Lufttrycket i sig säger dock inte så mycket om vädret – det är tryckets geografiska fördelning och dess förändring som är avgörande. Två dagar med samma tryck kan ha helt olika väder. Väderstationer rapporterar därför även trycktendensen, alltså tryckförändringen de senaste tre timmarna. På SMHI:s väderanalyser markeras områden med störst tryckökning med S (stigande) och störst tryckfall med F (fallande). Beteckningen F4 betyder till exempel att trycket fallit 4 hPa på tre timmar – ofta ett tecken på att ett lågtryck eller en front närmar sig.
Ett konkret exempel på tryckens styrka: den 10 april 2013 låg ett mäktigt högtryck strax väster om Uralbergen med över 1030 hPa i centrum, samtidigt som lågtryck fanns över Nordsjön och kring Brittiska öarna.
Vad är västvindsbältet – och varför styr det Sveriges väder?
Sverige ligger i västvindsbältet med övervägande sydvästliga eller västliga vindar. Lågtrycken rör sig längs polarfronten, som åtskiljer varm och kall luft. Det är lågtrycken som ger Sverige ett för latituden mycket milt vinterklimat och ett tämligen nederbördsrikt klimat med nederbörd året om – närheten till norra Atlanten och de förhärskande vindriktningarna för in mild och fuktig luft.
Vintervädret i norra Europa påverkas ofta av tryckskillnaden mellan Azorernas högtryck och Islandslågtrycket. Stor skillnad ger ett starkt västvindbälte med mild och fuktig atlantluft, medan liten skillnad ger svagare västvind och plats för kall, torr luft från öst. Tryckskillnaden beskrivs med NAO-indexet. Du kan läsa mer om detta i vår artikel om Sveriges klimat.
Vad är blockerande högtryck?
Ett blockerande högtryck kan styra lågtrycken norr och/eller söder om Sverige, vilket kan ge tämligen långa perioder med torrt väder. Högtryck är dock inte synonymt med varmt väder – effekten beror på årstid och var luften kommer ifrån.
Sommartid kan ett blockerande högtryck ge långvarig värme. Vintertid kan stark utstrålning från snötäckt mark vid svag vind och molnfri himmel bilda en temperaturinversion i högtryckets centrala delar. Inversionen kan hålla i sig dygnet om och ge stor temperaturskillnad mellan mark och högre luftlager – resultatet blir kalla, klara vinterdagar. Vill du veta hur kallt det kan bli finns vår artikel om Sveriges köldrekord.
Vilka typiska värden i hPa bör du känna till?
| Värde | Betydelse |
|---|---|
| 1000 hPa | Ofta använt standardvärde för lufttrycket vid havsytan |
| 1013,25 hPa | Alternativt standardvärde, motsvarar 760 mm kvicksilver |
| 950–1050 hPa | Vanligt tryckspann i Sverige |
| 1063,7 hPa | Högsta uppmätta lufttrycket i Sverige (23 januari 1907) |
| Över 1030 hPa | Centrum av ett mäktigt högtryck (exempel från april 2013) |
Kom ihåg att lufttrycket på en väderkarta gäller havsytans nivå – innan isobarerna ritas korrigeras trycket dit, eftersom trycket varierar med höjden. Jämför inte råa barometeravläsningar mellan orter på olika höjd.
Vill du se hur trycken påverkar vädret just nu? Kolla vädret i Sverige eller din ort, till exempel vädret i Stockholm eller vädret i Umeå.
Källor
Vanliga frågor
Vad betyder F4 på en SMHI-väderanalys?
F betyder att lufttrycket faller, och F4 betyder att trycket fallit 4 hPa på tre timmar. Det är ofta ett tecken på att ett lågtryck eller en front närmar sig, med risk för försämrat väder.
Är millibar och hektopascal samma sak?
Ja, 1 millibar är exakt lika med 1 hektopascal. Sverige använde millibar fram till 1986, och äldre litteratur samt vissa utländska källor använder fortfarande enheten.
Kan högtryck ge kallt väder?
Ja. Vintertid kan ett högtryck ge sträng kyla vid marken, eftersom en temperaturinversion kan hålla kall luft nära marken trots varmare luft högre upp. Högtryck är alltså inte synonymt med varmt väder.