Hur säker är en 14-dagarsprognos? Så långt fram går det att lita på vädret

Hur säkra är prognoser efter 1, 3, 7 och 10 dagar?

Träffsäkerheten sjunker i allmänhet ju längre fram i prognostiden man kommer. En 12-timmarsprognos är i regel säkrare än en 120-timmarsprognos, enligt SMHI.

För ett dygn framåt ligger träffsäkerheten på 84 procent för temperatur, 82 procent för vindhastigheten och 91 procent för nederbörd enligt SMHI:s prognosindex för 2020. Dessa siffror gäller alltså bara det första dygnet – de ska inte extrapoleras till tio dagar framåt.

Meteorologer brukar skilja mellan mycket korta prognoser (de närmaste timmarna), korta prognoser (ett par dygn), medellånga prognoser (upp till ungefär tio dygn) och månads- och säsongsprognoser, som bara anger sannolikheter för till exempel en varmare eller kallare period än normalt. De medellånga prognoserna blir alltmer översiktliga mot slutet och fungerar bäst som planeringsunderlag, medan de korta, detaljerade prognoserna är bättre beslutsunderlag.

Undantag finns dock. Ett lågtryck som passerar samma dag kan vara svårare att prognosera i alla detaljer än vädret i ett högtryck som utvecklas tre dagar senare. Lågtryck med snabba vind- och nederbördsväxlingar är helt enkelt svårare att träffa än lugnt högtrycksväder, även på kort sikt. Läs mer om detta i vår artikel om lågtryck och högtryck.

Varför blir prognoser osäkrare med tiden?

Orsaken är att atmosfären är ett kaotiskt system. Väderprognosmodeller är känsliga för startläget: en liten ändring av utgångsläget, till exempel en halv grad i en punkt, gör att prognoserna efter en tid skiljer sig lika mycket som två godtyckliga väderlägen.

Problemet är att vi aldrig kan bestämma atmosfärens tillstånd exakt vid en viss tidpunkt. Mätfel och ofullständig täckning i tid och rum ger ett startfel som förstoras med tiden. Feltillväxten är ungefär exponentiell, så även mycket små fel i startläget kan efter några dygn ge stora skillnader.

Dessutom kan en del matematiska samband i prognosmodellerna inte lösas exakt. Avrundningsfel växer i takt med att beräkningarna stegar framåt i tiden.

Vad är ensembleprognoser – och varför visar apparna olika väder?

För att hantera osäkerheten körs så kallade ensembleprognoser (EPS). I stället för en enda modellkörning görs en hel uppsättning prognoser med olika, men lika rimliga, startlägen och modellvarianter. Ju fler och bättre medlemmar ensemblen har, desto större är sannolikheten att den verkliga utvecklingen finns med bland dem.

En ensembleprognos är probabilistisk – den ger en sannolikhetsfördelning – till skillnad från en deterministisk prognos som bygger på en enda modellkörning. Osäkerheten kan också uttryckas i ord – SMHI nämner som exempel att en prognos på +2 grader blir mer användbar med tillägget ”lokalt möjligen frost”.

Det förklarar också varför olika väderappar visar olika väder. De bygger på olika modeller, initialtillstånd och tolkningar av ensembledata – och skillnaden mellan apparna ökar med prognoslängden. Vi går djupare in på detta i artikeln om varför väderapparna visar olika.

Kan man lita på en 14-dagarsprognos?

Nej, inte i detalj. Den teoretiska gränsen för hur långt fram en traditionell väderprognos har värde – prediktabilitetsgränsen – är cirka två veckor. En 14-dagarsprognos ligger alltså precis vid den gränsen, och enskilda detaljer i den ska tolkas med stor försiktighet.

Prognoser om specifika händelser långt fram i tiden, till exempel ”snö till jul”, saknar prognosvärde. Säsongsprognoser och ”långtidsprognoser” i vissa appar, månader framåt, har i praktiken klimatologisk snarare än prognosliknande karaktär.

Hur läser du en 10-dagarsprognos på rätt sätt?

De första dagarna i en 10-dagarsprognos kan du lita ganska mycket på. Dagarna längre fram ska du läsa annorlunda:

• Första dygnet: prognosen är som säkrast – temperatur, vind och nederbörd brukar stämma väl.
• Dag 2–5: fortfarande användbart som beslutsunderlag, men detaljer som nederbördstiming kan flytta på sig.
• Dag 6–10: läs prognosen som en tendens. Står det +15 grader dag nio betyder det snarare ”varmare än normalt” än exakt 15 grader.
• Dag 11–14: här når prognosen sin teoretiska gräns. Den kan som mest antyda en svag tendens, till exempel varmare eller kallare än normalt, och ligger ofta nära det klimatologiska normalläget.

Jämför gärna prognosen med normalvärdet för platsen. Visar prognosen avvikelser från normalen kan det säga något om tendensen, även när exakta siffror är osäkra. Så räknar vi fram normalvärdena på sajten.

Tänk också på att nederbördstiming och -mängd är svårare att träffa än temperatur. En prognos om nederbörd kan slå in någon annanstans inom området. Läs mer i vår guide om vad regnrisk i procent betyder.

Kan en prognos vara ”fel” även om vädret kom?

Vad som räknas som en korrekt prognos uppfattas olika av olika användare. Samma prognos kan vara tillräcklig för en person och misslyckad för en annan.

Sannolikhetsprognoser kan dessutom inte verifieras för ett enskilt tillfälle. Att en 40-procentsprognos om regn inte slog in betyder inte att den var fel – i fyra av tio liknande situationer hade det regnat.

Lokala förhållanden som kust, skog, stadsvärme och höjdläge kan också göra att det verkliga vädret avviker från punktprognosen, även på kort sikt. Det är en av anledningarna till att prognosen för Stockholm kan se annorlunda ut än för Umeå, trots samma prognosmodell.