Solens upp- och nedgång: så varierar dagens längd i Sverige

Varför varierar dagens längd i Sverige?

Jorden roterar kring en axel som lutar cirka 23,5 grader mot dess bana runt solen. Under sommarhalvåret lutar norra halvklotet mot solen, vilket ger långa dagar norrut. Under vinterhalvåret lutar det bort från solen, och dagarna förkortas ju längre norrut du kommer.

Det betyder att Sverige, som sträcker sig från cirka 55 till nästan 69 graders nordlig bredd, får ovanligt stor skillnad i dagslängd mellan norr och söder. Vid dagjämningarna är skillnaden som minst – då är dagarna ungefär lika långa över hela landet.

Så lång är dagen i tio svenska städer

Tabellen bygger på Dagens Perspektivs astronomiska beräkningar för 2026. Solens upp- och nedgång räknas, som i almanackan, från solskivans övre kant och med normal refraktion. Värdena är avrundade till närmaste tiondels timme och skiljer sig bara marginellt mellan åren.

Notera att den 15 mars ligger några dagar före vårdagjämningen och den 15 september drygt en vecka före höstdagjämningen – därför är dagen kortare än 12 timmar i mars och längre i september. Vid själva dagjämningarna är dagen i stället drygt 12 timmar i hela landet. Det beror på att solens upp- och nedgång räknas från solskivans övre rand och att atmosfären bryter ljuset, så att vi ser solen en stund innan den geometriskt passerat horisonten. Under ett år är det därför mer dag än natt i Sverige.

Vad är sommarsolstånd och vintersolstånd?

Sommarsolståndet inträffar när solen står som högst på himlen på norra halvklotet och markerar årets längsta dag, i Sverige den 21 juni eller under skottår den 20 juni. Vintersolståndet infaller den 21 eller 22 december och är årets kortaste dag – utom på orter med polarnatt.

I praktiken förändras dagens och nattens längd ytterst lite under några veckor kring solstånden. Att solståndet markerar extremvärdet märks alltså knappt i almanackan, men det är först efter vintersolståndet som dagarna börjar bli märkbart längre igen.

Vid sommarsolståndet blir det aldrig riktigt beckmörkt någonstans i Sverige. Skymningen övergår direkt i gryning – i södra Sverige handlar det om den nautiska skymningen, och ungefär från Dalälven och norrut om den ljusare borgerliga skymningen. Därför är juninätterna ljusa i hela landet.

Var går gränsen för midnattssol och polarnatt?

Den teoretiska norra polcirkeln ligger vid cirka 66,5 graders nordlig bredd, men den praktiska gränsen i Sverige ligger annorlunda. Eftersom atmosfären bryter ljuset och solens upp- och nedgång räknas från solskivans överkant, råder midnattssol vid sommarsolståndet ner till en linje ungefär i höjd med Haparanda. Polarnatt vid vintersolståndet inträffar först några mil norr om en linje genom Pajala och Gällivare.

I Kiruna råder midnattssol från slutet av maj till mitten av juli, medan polarnatten varar i omkring tre veckor kring vintersolståndet. Polarnatten är dock inte helt nattsvart: under vintersolståndet råder skymning flera timmar mitt på dagen. Mer om detta finns i vår artikel om midnattssol och polarnatt.

Vad är dagjämning?

Vårdagjämningen inträffar när solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg norrut, och höstdagjämningen när den passerar på väg söderut. Dag och natt är då ungefär lika långa – men aldrig exakt lika. Den ”sanna” dagjämningen, då dag och natt faktiskt är lika långa, inträffar några dagar före vårdagjämningen respektive efter höstdagjämningen.

En extrem är nordpolen, där solen går upp strax före vårdagjämningen och är uppe till strax efter höstdagjämningen. Ett år består där av en enda lång dag och en enda lång natt.

Vad är borgerlig skymning?

Borgerlig skymning varar från solnedgången tills solens mittpunkt är 6 grader under horisonten. Under den tiden kan man en molnfri dag läsa en tidning utomhus. I södra Sverige är den borgerliga skymningen kortast kring dagjämningarna, knappt 40 minuter, och omkring en timme på sommaren.

Kring midsommar övergår den borgerliga skymningen direkt i gryning ungefär från Dalälven och norrut. I Norrland bidrar skymningen vintertid med ljus en till två timmar morgon och kväll, vilket tillsammans med snötäcke kan göra det tämligen ljust även mitt i vintern.

Varför kommer den tidigaste solnedgången före vintersolståndet?

Vintersolståndet är årets kortaste dag, men många tror att både den tidigaste solnedgången och den senaste soluppgången också infaller då. I själva verket inträffar den tidigaste solnedgången redan i mitten av december, och den senaste soluppgången kommer flera dagar efter vintersolståndet. Asymmetrin beror på jordens elliptiska bana och lutande axel, och den är mest markant i södra Sverige.

Tiderna påverkas också av atmosfärens ljusbrytning. Refraktionen gör att solen skenbart står högre på himlen, och tillsammans med att soluppgången räknas från solskivans övre kant tidigareläggs den i södra Sverige med ungefär tio minuter på sommaren och vintern – med större effekt längre norrut. Höjden spelar också in: från ett berg som reser sig 1 000 meter över omgivningen går solen upp ungefär sex minuter tidigare än sett från en jämn yta, eftersom horisonten ligger lägre.

Soluppgångstider i almanackor beräknas med en medelrefraktion och avser en ideal horisont. Verkliga tider påverkas av terräng, byggnader och aktuellt väder. Vill du se aktuella prognoser för din ort kan du kolla vädret i Sverige, till exempel i Stockholm, Umeå eller Kiruna.