Hur mycket är 1 mm regn? Så läser du nederbörd i prognosen

Varför mäts regn i millimeter?

Millimeter låter som en liten enhet, men den är faktiskt vald för att vara praktisk. Tänk dig att det faller 5 mm regn över din trädgård. Det betyder att varje kvadratmeter har fått 5 liter vatten. En hel fotbollsplan på 7 000 kvadratmeter skulle alltså få 35 000 liter.

Enheten fungerar dessutom likadant för alla former av nederbörd. SMHI mäter regn, snö och hagel i smält form, så 5 mm snö i prognosen betyder att snön innehåller 5 liter vatten per kvadratmeter när den smälter.

Vad är lätt, måttligt och kraftigt regn?

SMHI använder intensitetsbegrepp för att beskriva hur hårt det regnar just nu. Begreppen kommer ursprungligen från manuella observationer och är vägledande snarare än strikta klassgränser.

För att sätta siffrorna i perspektiv: 4 mm på en timme är 4 liter vatten per kvadratmeter – knappt en halv vanlig hink. Läs mer om när det räknas som skyfall och hur ofta Sverige drabbas.

Vad betyder ’något regn’ och ’rikligt med regn’ i prognosen?

I SMHI:s väderspråk finns också begrepp som beskriver totalmängden under ett nederbördsfall, inte intensiteten. Det är lätt att förväxla dem med intensitetsbegreppen ovan.

• Något regn betyder upp till 1 mm totalt under tillfället.
• Rikligt med regn betyder mer än 15 mm totalt.

En dag kan alltså ha ’måttligt regn’ men ändå ’rikligt med regn’ om det håller i sig länge. Duggregn ger vanligen betydligt mindre än 1 mm per timme, och stänkregn är så glest att det knappt blir vått.

Hur räknar du om regn till snö?

En vanlig tumregel säger att 1 mm regn motsvarar cirka 1 cm snö, vilket gäller för snö med densiteten 100 kg per kubikmeter. Torr nyfallen snö väger enligt SMHI 30–100 kg per kubikmeter, så ett decimeterdjupt täcke av nyfallen snö motsvarar ungefär 3–10 mm nederbörd i smält form.

Men snö varierar kraftigt i vikt. Vindpackad snö har en densitet på runt 200 kg per kubikmeter och packad snö på senvintern 200–300 kg. Då motsvarar 10 cm snö hela 20 mm vatten – dubbelt så mycket som tumregeln säger. Räkna därför aldrig om snö till vatten med mer än grov precision.

För snöfall gäller egna intensitetsbegrepp: lätt snöfall ger högst 0,4 cm per timme, måttligt snöfall 0,5–4 cm per timme och kraftigt snöfall mer än 4 cm per timme.

Hur läser du nederbördssiffrorna i prognosen?

I prognoser anger nederbördssiffran för ett klockslag mängden sedan föregående prognossteg. Siffran för klockan 12 gäller alltså tiden 11–12. Längre fram i prognosen kan stegen vara 6 eller 12 timmar, så kontrollera vilken period siffran gäller innan du summerar.

Procentsiffran som ofta visas bredvid mängden är sannolikheten för nederbörd, inte en andel av mängden. ’60 % 2,1–3,1′ betyder 60 procents chans på mellan 2,1 och 3,1 mm – och 40 procents chans på uppehåll. Läs mer i vår guide om vad regnrisk i procent betyder.

Hur mycket regnar det i Sverige på ett år?

Årsmedelnederbörden i Sverige låg omkring 600 mm fram till mitten av 1970-talet och ligger nu närmare 700 mm. Ökningen är tydligast på vintern: vintermedelnederbörden har gått från omkring 100 mm runt 1890 till omkring 150 mm i nutid, och höstnederbörden från omkring 150 mm till närmare 200 mm sedan förra sekelskiftet.

I SMHI:s öppna data, bearbetad av Dagens Perspektiv, framgår stora skillnader mellan orter. Bland normalvärdena 1991–2020 för orter med minst 5 000 invånare toppar Laholm och Båstad med ett normalvärde på 1 228 mm per år, följt av Borås med 1 094 mm. Torrast är Skanör med Falsterbo på 519 mm, strax före Kalmar och Färjestaden på 521 mm. Se hela listan i vår artikel om regnigaste och torraste orterna i Sverige.

Vill du veta hur normalvärdena beräknas kan du läsa om hur sajten räknar normalvärden och vad normalperioden 1991–2020 innebär.

Vem mäter nederbörden?

SMHI har över 600 stationer i landet som mäter nederbörd. Automatstationerna registrerar nederbörden med hög tidsupplösning. Det är dessa mätningar som ligger till grund för både prognoser och klimatstatistik.

För att förstå hur säkra prognoserna egentligen är kan du läsa vår guide om hur långt fram det går att lita på vädret.