SMHI:s vädervarningar: gul, orange och röd – vad betyder de?
SMHI:s vädervarningar finns i tre nivåer – gul, orange och röd – där röd är den allvarligaste. Varningarna är konsekvensbaserade, vilket betyder att det är vädrets bedömda påverkan på samhället som avgör nivån.
Kort svar: SMHI:s vädervarningar finns i tre nivåer: gul, orange och röd, där röd är den allvarligaste. Sedan den 26 oktober 2021 är systemet konsekvensbaserat – det är vädrets bedömda påverkan på samhälle och enskilda som avgör om en varning utfärdas, inte fasta nationella kriterier. Varningarna publiceras på smhi.se och i SMHI:s väderapp, och informationen förmedlas bland annat via krisinformation.se.
Vad betyder de olika varningsnivåerna?
Varje varning har en färg som anger hur allvarliga de bedömda konsekvenserna är. Nivåerna har också olika symboler för att underlätta för personer med synvariationer: gul varning markeras med en cirkel, orange med en romb och röd med en triangel.
| Nivå | Vad den betyder |
|---|---|
| Gul | Konsekvenser för samhället och vissa risker för allmänheten. Vädret kan orsaka vissa skador på egendom och miljö samt störningar i exempelvis kollektivtrafiken. |
| Orange | Allvarliga konsekvenser för samhället och fara för allmänheten, med stor risk för störningar i samhällets tjänster och stora skador på egendom och miljö. |
| Röd | Mycket allvarliga konsekvenser för samhället och stor fara för allmänheten, med stor risk för omfattande störningar i exempelvis kollektivtrafik och blåljusverksamhet. |
Är gul varning samma sak som den gamla klass 1?
Nej. Ett vanligt missförstånd är att gul varning motsvarar den tidigare klass 1-varningen. Så är det inte. Eftersom systemet är konsekvensbaserat och regionalt anpassat innebär även en gul varning att enskilda och samhällsaktörer behöver förbereda sig.
De gamla klass 1-, 2- och 3-varningarna upphörde när det förnyade systemet infördes den 26 oktober 2021. De första varningarna i det nya systemet var en gul varning för plötslig ishalka i delar av Norrbottens län samt gula kulingvarningar för Skagerrak och delar av Östersjön. De första orange och röda varningarna kom den 29 november 2021 och gällde snöfall i kombination med vind i delar av västra Götaland.
Vad avgör om en varning utfärdas?
Eftersom varningarna är konsekvensbaserade finns inga fasta nationella tröskelvärden. Samma väder kan ge en varning på en plats men inte på en annan. Bedömningen sker utifrån regionalt anpassade tröskelvärden samt riskfaktorer som tid på dygnet, tid på säsongen och hur omkringliggande dagars väder påverkar konsekvenserna.
Samma snömängd kan därför ge olika varningsnivå beroende på var och när den faller – 20 centimeter snö får till exempel helt andra följder i en storstad i södra Sverige än i Norrlands inland. Inför en varning rådgör SMHI med regionala aktörer, till exempel länsstyrelser, om omfattning och varningsnivå.
Varningsinformationen på smhi.se omfattar innevarande dag och tre dagar framåt. Prognosen kan ändras under tiden, så en varning kan uppdateras – en gul varning kan höjas till orange eller röd närmare händelsen, eller hävas om risken minskar.
Vilka typer av varningar finns?
SMHI utfärdar varningar för flera olika väderhändelser:
- Höga vindstyrkor
- Stora nederbördsmängder
- Höga flöden
- Ymnigt snöfall
- Plötslig ishalka
- Översvämning
Varning för översvämning var en nyhet när systemet förnyades 2021. Den utfärdas när ett vattendrag eller en sjö riskerar att stiga över sina normala nivåer och översvämma närliggande områden. SMHI varnar också för bland annat höga temperaturer under värmeböljor (på gul och orange nivå), stark kyleffekt och vind till havs.
Var hittar jag aktuella vädervarningar?
Den enklaste vägen är smhi.se, där samlad varningsinformation presenteras i en interaktiv karta och klickbara kort med uppgifter om varningstyp, nivå, område, påverkansexempel och tid. Varningarna finns även i SMHI:s väderapp.
Informationen förmedlas också via krisinformation.se, som samlar krisinformation från myndigheter till allmänheten, samt via länsstyrelser, kommuner och medier som Sveriges Radio P1 och P4.
Vad ska jag göra när en varning utfärdas?
Varningsinformationen innehåller konkreta råd under rubriken ”Vad ska du göra?”, anpassade till varningsnivån. Ett exempel är att du bör överväga att avstå från riskfyllda aktiviteter vid en orange varning.
Eftersom även gul varning innebär att det finns risker är det klokt att ta varningen på allvar: håll dig uppdaterad, planera resor och tänk på vad som kan hända i din egen vardag. Hur vädret faktiskt blir kan du följa i prognosen för din ort, till exempel Stockholm, Göteborg eller Umeå.
Vill du jämföra olika vädertjänster är det bra att veta att appar som Klart och Yr kan ha egna varningsgränser som inte är identiska med SMHI:s – mer om det i vår guide om varför väderapparna visar olika. Hur länge man egentligen kan lita på en prognos kan du läsa mer om i artikeln om hur säker en 14-dagarsprognos är.
Källor
Vanliga frågor
Hur ofta träffar SMHI:s vädervarningar rätt?
SMHI följer löpande upp utfärdade vädervarningar och rapporterar årligen till regeringen. Varningarna tilldelas utfallskategorierna korrekta, falsklarm, missade eller icke verifierbara.
Kan en varning ändras efter att den utfärdats?
Ja. Prognosen kan ändras under tiden fram till händelsen, så en varning kan uppdateras eller hävas. En gul varning kan höjas till orange eller röd närmare händelsen.
Stämmer varningarna i appar som Klart och Yr med SMHI:s?
Inte alltid. Andra vädertjänster kan ha egna varningsgränser som inte är identiska med SMHI:s. För officiella vädervarningar i Sverige är det SMHI:s information som gäller.