SMHI, Yr eller Klart? Därför visar väderapparna olika prognoser

Varför visar väderapparna olika prognoser?

En väderprognos är ingen enkel sanning som alla tjänster hämtar från samma källa. Prognoserna tas fram med numeriska vädermodeller – avancerade beräkningssystem som beskriver atmosfären med hjälp av fysikaliska ekvationer. Vilken modell en app använder, hur ofta den uppdateras och hur resultaten tolkas avgör tillsammans vad du ser i din telefon.

Modellerna skiljer sig åt på flera sätt:

• Upplösning – hur detaljerat beräkningarna görs i tid och rum.
• Observationskällor – radar, satelliter och markstationer som matar modellen med data.
• Beskrivning av processer – hur molnbildning och nederbörd hanteras i beräkningarna.
• Geografiskt fokus – globala modeller täcker hela jorden, regionala modeller är mer detaljerade över ett begränsat område.

I vissa fall går prognosen automatiskt från modell till app, men ofta granskas den av en meteorolog som justerar detaljer, särskilt på kort sikt. Hur mycket varje tjänst justerar modellförslagen påverkar slutresultatet.

Vilka modeller bygger tjänsterna på?

SMHI använder ett brett observationsnät med svenska och internationella data samt flera prognosmodeller parallellt – bland annat högupplösta regionala modeller och globala modeller från europeiska samarbeten. De regionala modellerna är mer detaljerade än de globala och utgör grunden i SMHI:s prognostjänst för de närmaste dagarna.

Andra tjänster använder sina egna kombinationer av modeller. Varje modell har sina styrkor och svagheter, och därför kan två appar visa olika väder för samma kväll. En regional modell som är optimerad för svenska förhållanden kan vara bättre på lokal variation, medan globala modeller ofta är starkare på längre prognoser. De kompletterar snarare än konkurrerar med varandra.

Kaos i atmosfären – varför osäkerheten växer med tiden

Atmosfären är ett komplext system där små skillnader i startdata kan växa och ge stora skillnader i prognoserna efter några dagar. Denna egenskap kallas kaos, och den innebär att det alltid finns en osäkerhet i prognoser – särskilt för längre tidsperioder. Redan små fel i beräkningarna kan enligt SMHI ge stora skillnader i prognoserna för några dygn framåt.

De matematiska sambanden i prognosmodellerna kan heller inte lösas exakt. Avrundningsfel växer i takt med att beräkningarna fortsätter framåt i tiden, och beräkningarna måste begränsas för att prognosen inte ska ta för lång tid att producera. Perfekta prognoser är därför omöjliga – hur bra modellen än är kommer prognosen att avlägsna sig från den verkliga väderutvecklingen.

Vill du veta hur långt fram i tiden du egentligen kan lita på prognoserna? Vi går igenom det i artikeln hur säker en 14-dagarsprognos egentligen är.

Vad är ensembleprognoser – och varför visar appar regnrisk i procent?

Eftersom en enskild modellkörning alltid innehåller en osäkerhet använder vissa tjänster ensembleprognoser – flera prognoskörningar som tillsammans ger en bild av hur osäker prognosen är. Osäkerheten kan presenteras på olika sätt, till exempel som sannolikhet för regn eller som ett spann för förväntad regnmängd.

När en app visar ”sannolikhet för regn” bygger det ofta på sådana sannolikhetsberäkningar. Skillnader mellan appar kan därför helt enkelt handla om olika sätt att presentera osäkerhet. Läs mer i vår guide om vad regnrisk i procent betyder.

Hur ofta uppdateras prognoserna – och varför spelar det roll?

Prognoser som uppdateras flera gånger per dygn har större chans att fånga snabba väderomslag, eftersom varje ny prognos använder de senaste observationerna. SMHI uppdaterar sina prognoser flera gånger per dygn och kompletterar dem med meteorologernas expertbedömningar.

Om du jämför två appar som uppdaterar vid olika tidpunkter kan de visa olika prognoser, helt enkelt för att den ena hunnit ta in nyare observationer. Har du bråttom med ett beslut om kvällens väder kan det vara värt att kolla igen nära inpå, när den senaste uppdateringen hunnit komma.

Vilken väderapp ska man lita på?

Det finns inget universellt svar på vilken tjänst som är bäst. Prognoskvaliteten varierar med vädersituation, plats och prognoslängd. En tjänst som är bra på sommarens åskskurar i inlandet kan vara mindre träffsäker på atlantlågtryck fem dagar framåt.

Några konkreta råd:

• Jämför flera tjänster – att jämföra appar kan hjälpa dig att upptäcka osäkerheter, särskilt flera dagar framåt. Små skillnader är helt naturliga.
• Läs prognostexten – ikoner kan dölja skillnader. Prognostexten förklarar ofta osäkerheten bättre än en enskild sol- eller regnsymbol.
• Lita mer på korta prognoser – ju längre bort i tiden, desto större osäkerhet.
• Tänk på platsen – ortsprognoser är bearbetade och statistiskt korrigerade, och rå modelldata för en enskild beräkningsruta kan skilja sig från det som visas i appen.

Meteorologer tolkar och bearbetar modellresultaten med sin kunskap och erfarenhet, särskilt vid komplexa vädersituationer. En erfaren meteorolog känner till lokala faktorer – som att det kan bli kallare över inlandet i vissa lägen eller att vinden kan ge minskad molnighet vid en viss riktning – vilket gör att två vädertjänster kan få olika slutresultat.

Varför stämmer inte prognosen för just min plats?

Även inom en och samma tjänst finns begränsningar. SMHI:s datorprognoser beräknas för närvarande på områden som är 2,5 × 2,5 km eller större. Små öar eller andra ”avvikelser” kan därför saknas om deras yta är för liten, och den minsta skalan har kort förutsägbarhet.

Regionala modeller med hög upplösning beskriver bättre lokal variation, till exempel hur temperaturen varierar med topografin. Men exakt var små skurar hamnar går inte att beräkna, vilket kräver bearbetning innan nederbörd presenteras i en ortsprognos. Det är också anledningen till att prognosen för Stockholm kan se annorlunda ut än för Umeå även när stora vädersystem liknar varandra – lokala förhållanden spelar stor roll.

För att förstå varningar och deras allvarsgrad kan du läsa vår genomgång av SMHI:s vädervarningar i gult, orange och rött.