Vindstyrka i m/s: Beaufortskalan förklarad steg för steg

Hur många m/s är svag, måttlig och frisk vind?

SMHI har använt meter per sekund i officiella väderbulletiner sedan den 1 april 1976. Skalan bygger på Beaufortskalan, som den brittiske amiralen Sir Francis Beaufort utformade i början av 1800-talet och som antogs som standard i engelska flottan 1838. Då uppskattades vinden utifrån dess verkningar – därför heter stegen fortfarande efter vad vinden faktiskt gör.

Meteorologer föredrar egentligen begreppet vindhastighet framför vindstyrka – styrka är en kvarleva från tiden då vinden uppskattades utifrån verkningarna. Bland seglare används uttrycket sekundmeter, men korrekt benämning är meter per sekund.

Vad är skillnaden mellan medelvind och byvind?

Vindhastigheten i prognoser avser ett medelvärde under 10 minuter på 10 meters höjd ovanför markytan. Byvind, eller vindstöt, är den högsta hastigheten under en mycket kort period – SMHI mäter den högsta hastigheten under en 2- eller 3-sekundersperiod den senaste timmen.

Det är ett vanligt misstag att blanda ihop de två. En frisk vind på 10 m/s kan ha byar på över 15 m/s. SMHI:s varningar för vind tar hänsyn till byvinden, alltså den maximala vindstyrkan under korta vindstötar – därför kan en varning gälla även när medelvinden i prognosen ser måttlig ut. Du kan läsa mer om varningarna i vår guide om SMHI:s vädervarningar på gul, orange och röd nivå.

Vad betyder kuling – och hur skiljer det sig från hård vind?

Kuling och hård vind är samma vindstyrka: 13,9–24,4 m/s, alltså Beaufort 7–9. Skillnaden är var vinden blåser. Till sjöss används kuling, på land hård vind. Begreppet kultje är samma sak som kuling; SMHI övergick till benämningen kuling den 1 januari 1956.

Storm används inom svensk meteorologi när medelvindhastigheten varit minst 24,5 m/s, och orkan när den varit minst 32,7 m/s. Vill du veta mer om när det faktiskt blåser storm i Sverige och hur stormar får sina namn, se vår artikel om storm och stormnamn.

Hur farligt är det när SMHI varnar för vind?

SMHI:s vindvarningar utfärdas på gul, orange och röd nivå beroende på förväntade konsekvenser. Vid gul varning kan vägar blockeras av nedfallna träd, trafiken försenas och elavbrott uppstå där ledningarna går i luften. Vid orange varning är inställd kollektivtrafik och elavbrott sannolika. Vid röd varning kan det vara farligt att vistas utomhus, omfattande elavbrott är sannolika och fastigheter och skog kan drabbas av mycket omfattande skador.

Risken för trädfällning beror på mer än vindhastigheten. Blöt mark och löv på träden ökar risken, medan tjäle i marken minskar den. En för området ovanlig vindriktning kan också göra att träd faller lättare, eftersom träden är mest rotförankrade mot den dominerande vindriktningen.

Blåser det storm ofta i Sverige?

Storm och orkan är sällsynta respektive mycket sällsynta i inlandet. Skogar, berg och städer ger högre friktion mot marken, vilket bromsar vinden. De starkaste vindarna i Sverige uppmäts främst i fjäll- och kustområden.

Det blåser i regel mest under vinterhalvåret, ungefär oktober–mars, och minst under sommaren. Stormen Gudrun, som drog in över Sverige den 8 januari 2005, orsakade skador för omkring 20 miljarder kronor enligt MSB:s sammanställning – ett exempel på hur dyra svenska stormar kan bli. Skillnaden mellan svenska stormar och tropiska orkaner förklarar vi i artikeln om orkan, tyfon och storm.

Hur räknar jag om m/s till km/h och knop?

Vill du jämföra med utländska prognoser eller knopangivelser gäller några enkla tumregler:

• 1 km/h ≈ 0,28 m/s (90 km/h = 25 m/s)
• 1 mph (engelsk mile per timme) ≈ 0,45 m/s
• 1 knop ≈ 0,5 m/s

Terrängen spelar roll för hur vinden känns. Samma vädersystem ger normalt lägre hastigheter i inlandet än vid kusten, så Beaufort-effekterna varierar med underlaget. Planerar du resa kan du kolla resvädret eller vädret i Sverige för aktuella vindhastigheter på din ort.