Storm: när blåser det storm och hur får stormar sina namn?

Vad betyder vindstyrkan i m/s?

I Sverige anges vindhastighet i meter per sekund – i prognoserna officiellt sedan den 1 april 1976. Benämningarna bygger på den internationella Beaufortskalan, som delar in vinden i 13 steg, från 0 (lugnt) till 12 (orkan).

SMHI:s vinduppgifter avser medelvind: ett medelvärde över 10 minuter på 10 meters höjd. Det betyder att en dag med medelvind 20 m/s kan ha byar som är betydligt starkare. Läs mer om skalan i praktiken i vår guide om vindstyrka i m/s och Beaufortskalan.

Observera att kuling är en benämning till sjöss. Samma hastigheter kallas på land för hård vind.

Vad är skillnaden mellan medelvind och byvind?

Medelvind är alltså snittet över tio minuter. Byvind är den högsta hastigheten under en kort period, två till tre sekunder, den senaste timmen. Byarna är oftast kraftigare än medelvinden.

Det är här många missförstånd uppstår. SMHI:s vindvarningar över land utgår från byvinden, så en varning kan gälla även när medelvinden ligger under stormgränsen 24,5 m/s. En dag med medelvind 20 m/s och byar över 30 m/s kan kännas som storm, men räknas tekniskt sett inte som det.

Hur varnar SMHI för storm?

SMHI:s vindvarningar utfärdas på tre nivåer: gul, orange och röd. Nivån avgörs av hur stora konsekvenserna förväntas bli för samhället, inte enbart av vindhastigheten. En röd varning innebär att vädret väntas ge mycket allvarliga konsekvenser för samhället och stor fara för allmänheten.

Vill du veta mer om vad varningsfärgerna innebär i praktiken, har vi en separat genomgång av SMHI:s vädervarningar i gult, orange och rött.

Hur får stormar sina namn?

Sedan 1 januari 2026 har Sverige, Norge och Danmark en gemensam namnlista för oväder, framtagen genom lottning bland svenska, danska och norska namn. När ett oväder namnges används det första lediga namnet i listan, och hela listan förbrukas innan en ny skapas. Det skiljer sig från tropiska stormars system, där nya namnlistor används varje år.

Kriterierna för namngivning skiljer sig dock mellan länderna. Danmarks meteorologiska institut, DMI, namnger endast stormar med medelvind på minst 25 m/s. MET Norway namnger oväder först vid röd varningsnivå. SMHI gör en konsekvensbedömning och kan även namnge kraftiga snöfall och regn som orsakar översvämningar. Ett oväder behöver alltså inte beröra alla tre länderna för att få ett namn.

Får en storm redan namn av en annan europeisk namngivningsgrupp, till exempel den brittiska, behåller SMHI det namnet. Stormar döps inte om.

Ett namn underlättar beskrivningen av varningar och minskar risken för missförstånd, enligt SMHI:s Eva Strandberg.

Hur namngavs stormar förr?

Första gången SMHI namngav en storm efter almanackans namnsdag var Simone den 28 oktober 2013, följt av Sven den 5 december samma år. Den sista som fick sitt namn på det sättet var Johannes den 27 december 2025. Norska vädertjänsten började namnge stormar redan 1994, och norska namn plockades ibland upp i Sverige – de mest kända exemplen är Gudrun i januari 2005 och Per i januari 2007.

Tidigare fick stormar ofta namn efter datum, veckodag eller drabbat område. Exempel från svensk historik är Ölandsstormen 1985, allhelgonaorkanen 1969, julstormen 1902 och yrväderstisdagen 1850.

Vilka är de kraftigaste stormarna i Sverige?

Stormen Gudrun drabbade södra Sverige i januari 2005 med byvind på 42 m/s och medelvind på 33 m/s – orkanstyrka. Återkomsttiden för byvinden beräknas till över 50 år, det vill säga vindbyar av den styrkan väntas i genomsnitt inte oftare än en gång på 50 år.

Stormen Ingunn den 1 februari 2024 drabbade framför allt Nordnorge och norra Sverige. Stekenjokk i Lapplandsfjällen fick då 51,8 m/s i medelvind, vilket är svenskt rekord, och återkomsttiden för byvinden beräknas till över 100 år.

En notering om källorna: vindhastigheterna i SMHI:s stormtabell bygger på analysmodellen MESAN och är inte alltid direkt jämförbara mellan olika stormtillfällen eller med observerade värden. Skillnaden mellan en storm och en orkan kan du läsa mer om i vår artikel om orkan, tyfon och storm.

Blåser det storm ofta i Sverige?

Stormar är ovanliga i Sverige, men kraftiga lågtryck drar regelbundet in över landet, särskilt under höst och vinter. Hur hårt det blåser där du bor varierar stort – kustorter som Visby och Göteborg får ofta mer blåst än inlandet. I inlandet, till exempel kring Östersund, är storm och orkan enligt SMHI sällsynta, bland annat eftersom friktionen mot terrängen är större. Vindens koppling till lågtryck och högtryck förklarar vi i artikeln om hur trycksystemen styr vädret.