Så mycket varmare har Sverige blivit – SMHI:s siffror förklarade

Hur mycket har temperaturen ökat i Sverige?

SMHI har jämfört Sveriges årsmedeltemperatur mellan normalperioderna 1861–1890 och 1991–2020. Resultatet: en ökning på 1,9 °C. Det är den siffra som gäller när man talar om hur mycket Sverige har värmts upp sedan industrialiseringens början.

Jämför man i stället de två senaste normalperioderna, 1961–1990 och 1991–2020, är skillnaden 1,2 °C. Vilka perioder som jämförs spelar alltså stor roll för siffran – därför cirkulerar både 1,9 och 1,2 °C i olika sammanhang.

Uppvärmningen har inte skett jämnt över tiden. Från 1860 till slutet av 1930-talet steg medeltemperaturen med knappt 0,2 °C per decennium, därefter sjönk den något fram till 1980-talet. Sedan 1980-talet har den ökat med i genomsnitt cirka 0,5 °C per decennium.

Vill du veta vad en normalperiod egentligen är och varför den numera uppdateras vart tionde år? Läs mer i vår guide om normalperioden 1991–2020.

Varför värms Sverige upp snabbare än resten av världen?

Den globala temperaturökningen mellan perioderna 1861–1890 och 1991–2020 är 0,9 °C, enligt SMHI. Sverige har alltså värmts upp ungefär dubbelt så mycket som jorden som helhet.

En förklaring är att uppvärmningen generellt är större över kontinenterna än över haven. Dessutom spelar minskande snö- och isutbredning roll: när snön och isen drar sig tillbaka absorberar mark och hav mer solstrålning i stället för att reflektera den, vilket förstärker uppvärmningen på höga breddgrader – och Sverige ligger tillräckligt långt norrut för att påverkas.

Mellan de två senaste normalperioderna har årsmedeltemperaturen ökat förhållandevis jämnt över landet, med störst ökning i norra Norrlands fjälltrakter. Jämförs perioderna 1860–1900 och 1991–2019 har uppvärmningen varit starkast i norra och östra Sverige, upp till 2,1 °C, mot omkring 1,4 °C i väst.

Vilken årstid har värmts upp mest?

Att säga att ”Sverige är 2 grader varmare” utan att nämna årstid är missvisande. Uppvärmningen ser mycket olika ut beroende på säsong och på vilka perioder som jämförs:

Vintern sticker ut med hela 2,0 °C i genomsnitt, och då särskilt i norra Norrlands kustland och fjälltrakter. Jämförs i stället perioderna 1861–1890 och 1991–2020 är våren den årstid som värmts upp mest, med +2,6 °C, medan sommaren ökat minst, med +1,3 °C. Studeras enskilda månader (1860–1900 mot 1991–2019) är uppvärmningen störst i mars (+2,6 °C) följt av december (+2,3 °C), och minst i juni (+0,6 °C).

Det syns också i statistiken över extremvärden: extremt varma temperaturer och varma månadsrekord har blivit vanligare under de senaste 30 åren, medan extremt kalla temperaturer och kalla månadsrekord har blivit mindre vanliga. De allra kallaste temperaturerna som någonsin uppmätts i Sverige hittar du i vår artikel om köldrekorden.

Hur har vintrarna och snön förändrats?

Antalet dagar med snötäcke har minskat sedan 1950, och snösäsongen har blivit kortare i södra och mellersta Sverige. Antalet dagar med snötäcke har generellt legat på en lägre nivå sedan cirka 1990. Däremot finns det ingen signifikant trend för vinterns största snödjup – snörika vintrar förekommer fortfarande, även om snön i genomsnitt ligger kvar kortare tid.

Även nederbörden har förändrats. Sedan 1930 har årsnederbörden ökat från cirka 600 mm till nästan 700 mm, främst genom mer nederbörd på vintern och hösten, medan det inte finns någon tydlig trend för sommar och vår. Mer om var i landet snön brukar ligga längst finns i vår genomgång av orterna med flest dagar med snötäcke.

Hur mycket längre har vegetationsperioden blivit?

SMHI definierar vegetationsperiodens start som det första dygnet i en period om sex dygn då dygnsmedeltemperaturen under alla sex dygnen är minst +5,0 °C. Vegetationsperioden slutar dagen före den första sexdygnsperioden efter den 1 juli då alla sex dygn har en dygnsmedeltemperatur under +5,0 °C. Idag är vegetationsperioden omkring tre veckor längre än i början av 1900-talet – i Götaland cirka fem veckor och i norra Norrland cirka två veckor.

Mellan normalperioderna 1961–1990 och 1991–2020 har vegetationsperioden blivit i genomsnitt 9,0 dagar längre, mest i Götaland med 14,6 dagar. Starten inträffar numera i genomsnitt 7,1 dagar tidigare.

Förlängningen beror alltså främst på tidigare start på våren, inte på senare slut på hösten. Förändringen i slutdatum är inte statistiskt signifikant.

Vad betyder uppvärmningen i praktiken?

Utöver siffrorna syns förändringen på flera andra sätt i svensk natur:

• Trädgränsen klättrar uppåt i fjällen.
• Glaciärerna överlag krymper.
• Värmeälskande djurarter sprider sig norrut.
• Globalstrålningen har ökat med cirka 10 % sedan mitten av 1980-talet.

Vill du se hur dagens väder förhåller sig till normalvärdena? Vi har prognoser för bland annat Stockholm, Umeå och Kiruna.

Hur säkra är de gamla temperaturmätningarna?

Tillförlitliga rikstäckande medelvärden för temperaturen finns först från omkring 1860. Innan dess är underlaget för glest för att beskriva Sveriges temperatur som helhet.

Enskilda långa mätserier finns dock. I Uppsala finns dagliga temperaturobservationer så långt tillbaka som 1722. Påståenden om svensk temperatur före 1860 bygger alltså på enskilda stationer, inte på rikstäckande data.