Köldrekord i Sverige: kallaste temperaturen som uppmätts

Var och när uppmättes köldrekordet?

Rekordet noterades i Vuoggatjålme, en liten ort i mellersta Lapplandsfjällen nordväst om Arjeplog. Den 2 februari 1966 avlästes −52,6 °C, och två dagar senare, den 4 februari, noterades −52,1 °C. Enligt SMHI är det de enda trovärdiga exemplen på temperaturer under −50 °C vid en svensk väderstation.

Inledningen av februari 1966 beskrivs av SMHI som den kallaste vädersituation som är känd i Sverige. Även en rad andra stationer hade rekordkyla vid samma tillfälle. Några dagar senare, den 9 februari, uppmättes Götalands lägsta kända februaritemperatur: −38,3 °C i Bredviken i Dalsland, följt av −37,9 °C i Svarteborg i Bohuslän.

Är rekordet på −52,6 °C helt säkert?

Kring rekordet finns oklarheter. De tretimmarsavläsningar som gjordes vid stationen stämmer inte helt med den rapporterade minimitemperaturen, och minst ett journalvärde är sannolikt felrapporterat. SMHI har ändå accepterat rekordet, som stöds av en spontan kommentar från observatören i journalen.

Vid lagringen i SMHI:s databas korrigerades minimitemperaturen från −52,5 °C till −52,6 °C, baserat på samtidiga avläsningar av minimitermometern och stationens huvudtermometer. Numera görs inte sådana korrektioner.

Var det inte kallare i Malgovik 1941?

Ofta citeras Malgovik väster om Vilhelmina som kallare än Vuoggatjålme. På luciamorgonen den 13 december 1941 uppmättes ungefär −53 °C på en privat termometer som i efterhand kontrollerats. Men eftersom det inte rörde sig om en officiell väderstation räknas värdet inte som svenskt rekord.

Varför blir det som kallast i dalgångar i Lappland?

Extremkyla uppstår framför allt i dalgångar och sänkor i Lapplands inland. Under klara och vindstilla förhållanden sjunker kalluft ned mot marken och samlas i sänkorna – en så kallad kalluftsinversion. Då kan temperaturen i botten av en dal bli många grader lägre än på sluttningarna bara några hundra meter högre upp.

Lappland utgör ungefär en fjärdedel av Sveriges yta och har landets största höjdskillnader, från 45 m ö.h. till Kebnekaises nordtopp på 2 097 m ö.h. Det ger stora geografiska klimatvariationer. Under normalperioden 1991–2020 varierade januarimedeltemperaturen i Lappland från −15 °C i kalla dalgångar i norr till −8 °C i gynnade höjdlägen i söder. Uppgiften kommer från SMHI. Läs mer om hur normalvärden beräknas i vår förklaring av normalperioden 1991–2020.

Hur kallt har det varit vid våra stationer 1991–2020?

Köldrekordet från 1966 ska inte generaliseras till hela Norrland – temperaturer under −50 °C är extremt ovanliga. Men även under de senaste decennierna har det varit nära. Under den rekordkalla perioden i slutet av januari 1999, då Karesuando noterade −49,0 °C, sjönk temperaturen under −40 °C på många håll i inlandet.

Nedan visas lägsta uppmätta dygnsminimum under 1991–2020 vid ett urval av de SMHI-stationer vi använder på sajten – alltså det lägsta enskilda värdet under perioden, inte ett normalvärde eller stationens rekord genom tiderna. Uppgifterna är beräknade ur SMHI:s öppna data av Dagens Perspektiv.

Tio av de tolv värdena i urvalet är från de sista januaridagarna 1999. Undantagen är Gunnarn, −42,2 °C den 4 februari 2012, och Hemavan, −40,8 °C den 7 januari 2010. Kylan nådde också Bottenvikskusten: Piteå, Luleå-Bergnäset och Haparanda noterade alla under −40 °C.

Vill du veta hur kylan känns i ansiktet? Se vår förklaring av köldeffekt och känns som-temperatur.

Vilka månadsrekord gäller för kyla?

Vuoggatjålme innehar även svenska köldrekorden för januari (−49,0 °C, nyårsdagen 1951) och mars (−45,8 °C, 4 mars 1971). Januarirekordet delas med Karesuando, där det var lika kallt den 27 januari 1999. Karesuando har dessutom aprilköldrekordet med −36,5 °C från 6 april 1916.

• Januari: −49,0 °C (Vuoggatjålme 1951, Karesuando 1999)
• Februari: −52,6 °C (Vuoggatjålme 1966)
• Mars: −45,8 °C (Vuoggatjålme 1971)
• April: −36,5 °C (Karesuando 1916)
• Maj: −24,1 °C (Fjällnäs 1981)
• November: −43,0 °C (Vittangi 1890)
• December: −48,9 °C (Hemavan 1978)

Den lägsta månadsmedeltemperaturen som noterats i Sverige är −27,2 °C i Vittangi under februari 1985. Det enda landsdelsvisa köldrekordet från 2000-talet är Svealands februarirekord: −44,0 °C i Storbo i Dalarna den 4 februari 2001.

Kan rekordet slås igen?

Det krävs en ovanlig kombination: en mycket kall luftmassa, klar himmel, vindstilla och en djup dalgång där kalluften kan samlas under en längre tid. Eftersom stationsnätet och mätmetoderna har förändrats över tid är det inte givet att ett nytt rekord skulle noteras även om villkoren uppstår. Samtidigt har Sverige blivit varmare – läs mer om det i vår artikel om hur mycket varmare Sverige har blivit. Vill du jämföra med andra ytterligheter finns vår genomgång av värmerekorden i Sverige.

För aktuell koll på vädret i norr, se vädret i Kiruna eller vädret i Umeå.