Vad är normalt väder? Normalperioden 1991–2020 förklarad
Normalt väder är medelvärdet för de senaste 30 åren, enligt WMO:s regler. Sedan 2021 är normalperioden 1991–2020, och den är varmare än föregångaren.
Kort svar: Ett normalvärde är medelvärdet för vädret på en plats under en 30-årsperiod, enligt regler från Världsmeteorologiska organisationen (WMO). Sedan 1 januari 2021 är den gällande normalperioden 1991–2020. När en månad beskrivs som ”över det normala” jämförs den med medelvärdet för just den perioden.
Varför är en normalperiod 30 år?
Vädret varierar kraftigt från år till år. En enskild varm sommar säger därför inte så mycket om klimatet. För att få fram ett stabilt genomsnitt krävs en lång mätserie, och WMO har bestämt att 30 år är en lämplig längd.
Ett normalvärde beskriver det genomsnittliga klimatet på en viss plats under en normalperiod. Den första normalperioden var 1901–1930, och därefter har nya normalvärden tagits fram i trettioårssteg. Eftersom klimatet förändras uppdateras normalvärdena hädanefter vart tionde år, när en ny överlappande 30-årsperiod påbörjas.
Normalperioderna gör det möjligt att jämföra klimatet mellan olika platser och studera förändringar över tid. Utan gemensamma referensperioder skulle en ”varm” månad i Umeå och en i Malmö inte gå att jämföra på ett meningsfullt sätt.
SMHI bytte till 1991–2020 vid årsskiftet 2021
SMHI införde normalperioden 1991–2020 från och med 2021, i enlighet med WMO:s regler. Perioden används för att beskriva det nuvarande klimatet – till exempel om en sommar var varm eller sval, eller om en månads nederbörd var ovanligt hög.
Samtidigt behåller SMHI perioden 1961–1990 som referensperiod. Det är nämligen den WMO:s riktlinjer anger för att studera klimatförändringen. De två perioderna har alltså olika roller:
- 1991–2020 – beskriver dagens klimat och används när vädret jämförs med ”det normala”.
- 1961–1990 – används som fast referens för att följa klimatförändringen över tid.
Att blanda ihop perioderna ger missvisande avvikelser. En månad som känns ”normal” mot 1991–2020 kan vara tydligt ”över det normala” mot 1961–1990, eftersom Sverige har blivit varmare.
Vad betyder ”över det normala”?
Uttrycket jämförs med medelvärdet för den aktuella normalperioden, numera 1991–2020. SMHI delar in värdena i fem klasser baserat på hur ofta de förekommer i mätserien:
| Klass | Andel av värdena |
|---|---|
| Mycket under normalt | Lägsta 10 % |
| Under normalt | Nästa 15 % |
| Normalt | Mellersta 50 % |
| Över normalt | Nästa 15 % |
| Mycket över normalt | Högsta 10 % |
”Mycket över det normala” är alltså en procentbaserad klassificering, inte en fast gradgräns. Gränsen för vad som räknas som mycket över normalt skiljer sig mellan platser och årstider.
En viktig nyans: normalt är inte samma sak som vanligt väder. Ett normalvärde är ett 30-årsmedelvärde – inte det mest troliga vädret en given dag. Medeltemperaturen för en månad kan vara plus fem grader även om inget enskilt dygn låg där.
Sverige har blivit varmare – 1991–2020 är varmare än 1961–1990
Jämförs de två normalperioderna syns uppvärmningen: temperaturnormalerna för 1991–2020 ligger högre än för 1961–1990. Därför förskjuts de svenska normalvärdena märkbart när en ny period införs. Du kan läsa mer i vår artikel om hur mycket varmare Sverige har blivit.
Även nederbörden förändras. Under 1991–2020 varierar årsnederbörden från cirka 400–600 mm i främst östra delarna av Götaland och Svealand samt Norrlands kust- och inland, till över 1 000 mm i fjälltrakterna och de västra delarna av Götaland. Vi har sammanställt regnigaste och torraste orterna i Sverige i en separat artikel.
Så ser normaltemperaturen ut i Sverige
Årsmedeltemperaturen under 1991–2020 varierar mellan +7 och +9 °C i södra Sverige och 0 till −2 °C i norr. De högsta värdena finns i sydligaste Sverige och längs västkusten, de lägsta i norra fjällkedjan.
Den stora geografiska spridningen är skälet till att normalvärden alltid gäller per station eller plats. Riksgenomsnitt eller värden från en närliggande station kan avvika betydligt, särskilt i terräng med stora höjdskillnader. Vill du se aktuell väderlek finns våra vädersidor för Sverige, till exempel för Stockholm, Umeå och Kiruna.
Så beräknas normalvärden – hos SMHI och hos oss
Ett normalvärde är ett 30-årsmedelvärde med ett värde per månad och ett för året. Årsvärdet beräknas som medelvärdet av de tolv månaderna – inte av dygnsvärdena.
För stationer med saknade månadsdata används så kallade griddade analysmodeller (till exempel PTHBV), där landet delats in i ett rutnät med omkring 4 kilometers upplösning och värden beräknas genom interpolation med hjälp av alla tillgängliga observationer. Metoden kräver minst cirka 5 års månadstemperaturer respektive cirka 10 års månadsnederbörd för att sambandet ska vara pålitligt, och gör det möjligt att beräkna normalvärden för många hundra stationer. Nederbörd kräver alltså längre mätserier än temperatur för att beräkningen ska vara pålitlig.
I samband med beräkningen av 1991–2020 räknade SMHI även om normalvärdena för 1961–1990 med samma teknik. Det innebar i allmänhet ingen nämnvärd förändring av dessa värden. Under 2021 beräknade SMHI också nya värden för de fyra senaste överlappande 30-års normalperioderna – 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020 – och de slutgiltiga, kvalitetsgranskade normalvärdena publicerades i september 2021.
På Dagens Perspektiv räknar vi normalvärden per station för 1991–2020 utifrån SMHI:s öppna data, som 30-årsmedelvärden. Du kan läsa mer om hur vi gör på vår sida om metod och källor.
Källor
Vanliga frågor
När byter SMHI till nästa normalperiod?
Normalvärdena uppdateras vart tionde år när en ny överlappande 30-årsperiod påbörjas. Nästa normalperiod blir 2001–2030.
Kan samma månad vara både normal och över det normala?
Ja, beroende på vilken normalperiod den jämförs med. En månad som är över det normala mot 1961–1990 kan vara helt normal mot 1991–2020, eftersom den senare perioden är varmare.
Varför behåller SMHI 1961–1990 om perioden är gammal?
WMO:s riktlinjer anger 1961–1990 som referensperiod för att studera klimatförändringen. En fast referens gör det möjligt att jämföra förändringar över tid utan att måttstocken hela tiden förskjuts.