Hagel: hur det bildas och när det är vanligast i Sverige
Hagel bildas i cumulonimbusmoln där starka uppvindar lyfter iskorn upp och ner tills de blir så tunga att de faller till marken. I Sverige är hagel vanligast på sommarhalvåret, då solen skapar den instabila luft som krävs.
Kort svar: Hagel bildas i cumulonimbusmoln (bymoln) som innehåller underkylda vattendroppar. När en snöflinga kolliderar med en sådan droppe fryser droppen fast på kristallen, och genom upprepade kollisioner växer ett iskorn till. Starka uppvindar håller hagelkornet svävande tills det blir så tungt att det faller till marken. Småhagel och ishagel är därför vanligast på sommaren, när solen värmer upp marken och skapar kraftig konvektion, medan det mjukare snöhaglet framför allt kommer på våren.
Hur bildas hagel i ett bymoln?
Processen börjar i ett cumulonimbusmoln, det stora bymoln som också ger upphov till åska och skyfall. Molnet innehåller underkylda vattendroppar, alltså droppar som håller sig flytande trots att temperaturen ligger under fryspunkten.
När en snöflinga kolliderar med en sådan droppe fryser droppen på kristallen. Kornet virvlar sedan runt i molnet och kolliderar med allt fler underkylda droppar, och på så sätt växer det lager för lager.
Uppvindarna är avgörande: ju större hagelkornen är, desto starkare är i allmänhet uppvindarna. Enligt en beräkning från SMHI krävs drygt 40 m/s för att hålla ett hagel lika stort som det svenska rekordhaglet svävande. Hagelkornet kan virvla upp och ner i molnet flera gånger innan det blir så tungt att uppvindarna inte längre orkar bära det.
Om de underkylda dropparna flyter ut på haglet innan de fryser bildas ett lökliknande hagel med flera skal – ett tecken på att kornet har vuxit i flera omgångar.
Varför kommer hagel oftast på sommaren?
Många förvånas över att hagel är ett sommarfenomen, eftersom det består av is. Förklaringen är att hagel kräver kraftig konvektion, alltså starka uppåtgående luftströmmar.
På sommarhalvåret värmer solen upp jordytan. Den varma marken värmer i sin tur luften närmast marken, som stiger och skapar instabila luftmassor – gynnsamma förutsättningar för bymoln. Därför är både hagel och åska vanligast på sommaren i Sverige.
En faktor som kan förstärka hagelrisken är kall luft på hög höjd. Somrar med svala luftmassor och kall luft i högre nivåer kan ge extra instabila förhållanden och därmed kraftiga hagelbyar. Småhagel och ishagel faller dessutom oftast när det är plusgrader vid marken.
Vilka tre typer av hagel finns det?
SMHI delar in hagel i tre typer: snöhagel, småhagel och ishagel. De skiljer sig i bildningsprocess, storlek, årstid och hållbarhet – och blandas ofta ihop.
| Typ | Storlek | Säsong | Egenskaper |
|---|---|---|---|
| Snöhagel (trindsnö) | 2–5 mm | Framför allt våren | Vita, spröda korn som ofta går itu när de studsar mot hårt underlag. Bildas nära 0 °C, ofta tillsammans med snöfall eller bynederbörd. |
| Småhagel | Upp till cirka 5 mm | Framför allt sommaren | Hårda, runda iskorn som bildas i byar tillsammans med regn, ofta vid kraftig blåst eller åska. |
| Ishagel | Över 5 mm | Sommaren, sällsynt | Småhagel som vuxit sig förbi 5 mm-gränsen. Inte alltid runda. Oftast i samband med kraftiga åskskurar. |
Gränsen mellan småhagel och ishagel går alltså vid 5 mm i diameter. Småhagel bildas ur snöhagel som fått ett överdrag av is och går, till skillnad från snöhaglen, inte sönder när de studsar mot hårt underlag.
Hur stora kan hagel bli?
De flesta hagelkorn som faller i Sverige är små, men ishagel kan växa sig betydligt större genom upprepade passager genom lager av underkylda vattendroppar.
Sveriges största officiellt godkända hagel föll över Ramnäs i Västmanland den 4 juli 1953 och vägde cirka 2 hekto, med måtten 7 × 8 cm. Ett mer aktuellt exempel är Näshulta i Södermanland den 27 augusti 2022, då hagel med diameter omkring 5 cm föll – beskrivet som stora som hönsägg.
Hagel är inte heller alltid symmetriskt. I Lund sommaren 1984 föll ishagel som var 1 cm tjocka men hela 6 cm långa.
Enligt en beräkning från SMHI kan jämna, sfäriska hagel knappast bli större än cirka 8 cm i diameter och omkring 240 g – växer de ytterligare minskar luftmotståndet (dragkoefficienten) så kraftigt att uppvindarna inte längre kan bära dem. Oregelbundet formade hagel kan däremot bli betydligt större. Internationellt är rekorden tyngre: världsrekordet för tyngsta hagel är 1,02 kg, fällt i Gopalganj i Bangladesh den 14 april 1986. I USA har hagel på 0,88 kg observerats i Vivian, South Dakota, 2010, och i Aurora, Nebraska, 2003 föll hagel med 47,6 cm omkrets. I norra Italien föll 19 cm stora hagel över Azzano Decimo i juli 2023. Uppgifter om betydligt tyngre hagel som cirkulerar i litteraturen är inte internationellt accepterade.
Vilka skador kan hagel orsaka?
Större hagel kan orsaka stora skador, bland annat genom att slå ner skörden i utsatta områden, men kan också skada byggnader och fordon.
Vill du veta när vädret kan bli farligt är det bra att hålla koll på SMHI:s vädervarningar, som visar när kraftiga åskbyar med risk för hagel väntar.
Hur ofta haglar det i Sverige?
Varje sommar förekommer hagelskurar i Sverige, men för en viss plats kan det gå lång tid mellan tillfällena. Hagelbyar drabbar ofta orter slumpvis – ibland slår de ner på stort avstånd från varandra samma dag.
Att en grannort fick stora hagel säger alltså inget om risken på den egna platsen. Svenska hagelobservationer är dessutom glesa, och därför vill SMHI ha in rapporter av stora hagelkorn med diameter 14 mm och uppåt, gärna med tidpunkt, plats, mängd och bild.
Cumulonimbus capillatus, gärna med tydligt städliknande översida (incus), är förknippat med några av de kraftigaste väderfenomenen: skyfall, hagelbyar, tromber och häftiga vindbyar. Ser du ett synligt städ på himlen är det ett tecken på mycket kraftig konvektion – då kan det vara läge att kolla vädret eller läsa mer om molntyper och vad de betyder.
Hagel hör ofta ihop med kraftiga regnbyar. Läs mer i vår guide om skyfall och hur ofta Sverige drabbas.
Källor
Vanliga frågor
Kan det hagla på vintern i Sverige?
Kraftigt ishagel är i Sverige främst ett sommarfenomen kopplat till åska, eftersom det kräver konvektion och starka uppvindar. Snöhagel däremot bildas vid temperaturer nära noll grader och förekommer oftast på våren.
Vad är skillnaden mellan snöhagel och ishagel?
Snöhagel är små, vita och spröda korn som går sönder när de studsar mot hårt underlag, medan ishagel är hårda iskorn över 5 mm som inte går itu. De bildas också vid olika årstider och temperaturer.
Vad ska jag göra om jag hittar mycket stora hagelkorn?
SMHI efterfrågar observationer av hagelkorn med diameter 14 mm och uppåt. Rapportera gärna tidpunkt, plats, mängd och ta en bild som verifikation.