Skyfall: vad räknas som skyfall och hur ofta drabbas Sverige?

Vad är definitionen av skyfall?

SMHI:s definition av skyfall är minst 50 mm nederbörd på en timme, eller minst 1 mm på en minut. Det är alltså intensiteten som avgör, inte den totala mängden regn under ett dygn.

Det skiljer sig från hur många av oss använder ordet i vardagen, där kraftiga regn ofta kallas skyfall även när de inte når upp till definitionen. Långvarigt regn kan också ge allvarliga konsekvenser: SMHI:s statistik över extrem arealnederbörd omfattar tillfällen då minst 90 mm faller över 1 000 kvadratkilometer på ett dygn – sådana regn kan ge omfattande översvämningar och ras utan att intensiteten någonsin når skyfallsnivå.

Vill du läsa mer om vad nederbördssiffror betyder i prognosen kan du titta närmare på hur mycket 1 mm regn egentligen är.

Hur mycket är 50 mm regn i praktiken?

Femtio millimeter regn motsvarar 50 liter vatten per kvadratmeter. Under ett timslångt skyfall hamnar alltså 50 liter vatten på varje kvadratmeter av taket, tomten och gatan. För en villa med ett tak på 100 kvadratmeter handlar det om 5 000 liter som behöver ledas bort på kort tid.

Det är därför skyfall ofta ger översvämningar på hårdgjorda ytor, där vattnet inte kan rinna ner i marken. Dagvattensystem och gator är sällan dimensionerade för sådana intensiteter, vilket ger vattenpölar, översvämmade vägar och vattenfyllda källare.

Varför uppstår skyfall?

Skyfall uppstår oftast sommartid i samband med kraftiga åskskurar. Skurarna har liten geografisk utsträckning, ofta bara några kilometer, vilket gör att ett skyfall kan drabba en tätort medan grannorten knappt får en droppe.

Den lilla geografiska utsträckningen har en viktig konsekvens för statistiken: eftersom inte alla skyfall hamnar i SMHI:s mätare saknas vissa skyfall helt i den officiella statistiken. Ett enskilt mätvärde kan alltså underskatta den verkliga nederbörden någon annanstans i närheten.

Större och mer skadebringande regn kan också uppstå i anslutning till långsamma fronter mellan varm, fuktig luft och kyligare, torrare luft. Sådana system kan ge extrema mängder regn över betydligt större områden. Läs mer i vår guide om kallfront och varmfront.

När på året inträffar skyfall?

Skyfall är i praktiken ett sommarfenomen i Sverige – nästan alla skyfall sker på sommaren då luften är varm.

Det hänger ihop med att kraftiga åskskurar kräver varm och fuktig luft, som ger upphov till de mäktiga bymoln (cumulonimbus) där skurarna bildas. Somrarnas åskväder är därför den främsta källan till skyfall. Se även vår artikel om hur åska uppstår.

Hur ofta drabbas Sverige av skyfall?

Kraftiga skyfall kan förekomma i hela Sverige, men de är vanligare i söder än i norr. I SMHI:s skyfallsstatistik har landet delats in i fyra regioner – sydvästra, sydöstra, mellersta och norra Sverige – med högst värden i sydväst. Skillnaden mellan regionerna beror främst på att skyfall är vanligare i söder, inte att de är kraftigare där.

Statistiken bygger på drygt 20 års mätningar från SMHI:s cirka 130 automatiska väderstationer, som rapporterar nederbörd var 15:e minut sedan 1995/96. Den höga tidsupplösningen gör att dagens statistik fångar upp kortvariga, intensiva regn betydligt bättre än äldre dygnsvisa mätningar. Eftersom mätstationerna missar en del av de geografiskt små skurarna är det verkliga antalet skyfall troligen högre än vad statistiken visar.

Gävle 2021: ett av de mest kända skyfallen i Sverige

Under natten till den 18 augusti 2021 drabbades Gävle av ett av de mest omtalade skyfallen i svensk historia. Totalt föll 161,6 mm på ett dygn den 17–18 augusti, varav hela 101,0 mm mellan klockan 00 och 02 natten till den 18 augusti. Det betyder att mer än 100 liter vatten per kvadratmeter föll på två timmar.

Ett stort område kring Gävle fick över 100 mm regn på ett dygn. Konsekvenserna blev omfattande: översvämningar på hårdgjorda ytor, många vattenfyllda källare, raserade broar och underminerade vägar i Gävleborgs och Dalarnas län.

Samtidigt visar händelsen hur svårt skyfall är att förutsäga i detalj. Vår artikel om hur säkra väderprognoser är förklarar varför nederbördsmängder i prognoser alltid bör läsas med en viss försiktighet.

Kommer skyfall att bli vanligare?

Klimatmodeller pekar på att skyfall och extrem nederbörd förväntas bli mer intensiva i ett varmare klimat. Enligt SMHI:s rapport ”Extremregn i nuvarande och framtida klimat” ligger ökningen av de extrema regnen på cirka 10–20 procent fram till mitten av århundradet, oberoende av utsläppsscenario. Därefter skiljer sig scenarierna åt: med lägre utsläpp (RCP4.5) ligger ökningen kvar kring 20 procent, medan höga utsläpp (RCP8.5) ger omkring 40 procent mot slutet av seklet.

En tydlig signal i beräkningarna är att den procentuella ökningen förväntas bli lika stor för alla återkomsttider – från 5-årsregn till 100-årsregn – och lika stor över hela landet. Observera att återkomsttid är ett statistiskt genomsnitt – inte en garanti för att händelsen inträffar exakt med jämna mellanrum. Historiska mätningar sedan 1996 visar dock inget stöd för att skyfallen hittills har blivit fler eller kraftigare.

För den som vill dimensionera exempelvis dräneringsrör rekommenderar SMHI Svenskt Vattens regnstatistik från rapporten ”Regnintensitet – En molnfysikalisk betraktelse” (Dahlström, 2010), som gäller hela Sverige.

Vad gör man vid risk för skyfall?

SMHI utfärdar vädervarningar vid förväntade extrema nederbördsmängder. Varningarna har tre nivåer – gul, orange och röd – där röd innebär mycket allvarliga konsekvenser för samhället och stor fara för allmänheten. Läs mer i vår genomgång av SMHI:s vädervarningar.

• Håll avlopp och brunnar fria från löv och grus, så att vattnet kan rinna undan.
• Se över dagvattenavledning kring huset, till exempel dränering och takrännor.
• Undvik att köra genom översvämmade vägavsnitt – vattnet kan vara djupare än det ser ut.
• Följ SMHI:s varningar och prognoser under sommaren, när risken är som störst.

Vill du hålla koll på nederbörden där du bor kan du se aktuellt väder för Stockholm, Göteborg eller Umeå.