Meteorologisk vår, sommar, höst och vinter: SMHI:s definitioner

Vad betyder meteorologisk vår – och när börjar den?

Enligt SMHI:s definition är våren den period då dygnsmedeltemperaturen är stigande och ligger över 0,0 °C men under 10,0 °C. För ett enskilt år räknas våren som anländ när dygnsmedeltemperaturen hållit sig över 0,0 °C i sju dygn i följd. Vårens ankomstdatum är det första av dessa dygn – inte det sista, vilket är ett vanligt misstag.

SMHI börjar inte räkna på vårens ankomst förrän den 15 februari, oavsett hur milt vädret varit dessförinnan. Senast möjliga datum för vårens ankomst är den 31 juli. Gränsen 15 februari valdes ursprungligen för att våren normalt anlände till sydligaste Sverige runt den tidpunkten enligt normalvärdena 1961–1990. Enligt de nyare normalvärdena 1991–2020, som vi berättar mer om i vår artikel om normalperioden 1991–2020, sker detta redan omkring den 5 februari.

Notera att det är dygnsmedeltemperaturen som räknas – enstaka varma dagar i februari räknas inte som vår, även om termometern visar plus på dagen. Dygnsmedeltemperaturen avrundas dessutom till en tiondels grad innan kriterierna tillämpas, vilket betyder att exakt 0,0 °C räknas som vinter, inte vår.

När kommer sommaren enligt SMHI?

Den meteorologiska sommaren definieras som perioden då dygnsmedeltemperaturen varaktigt är 10,0 °C eller högre. För ett enskilt år krävs fem dygn i följd med minst 10,0 °C – och sommaren räknas som ankommen det första av dessa dygn.

Eftersom våren beräknas över sju dygn och sommaren över fem skulle sommaren teoretiskt kunna anlända före våren. Därför gäller att sommaren tidigast kan anlända ett dygn efter vårens ankomst, alltså tidigast den 16 februari.

Sommaren anländer normalt i slutet av april eller början av maj i södra Götaland, men i Norrlands fjälltrakter dröjer den till midsommar eller senare. I södra Sverige varar sommaren drygt fem månader. I norra Norrlandsfjällen är sommaren däremot över redan vid mitten av augusti och varar bara knappt två månader. Funderar du på var i Sverige eller utomlands sommaren är bäst? Se vår guide om var det är varmt i juli.

Hur definieras höst och vinter?

Hösten definieras som perioden då dygnsmedeltemperaturen är sjunkande och lägre än 10,0 °C men högre än 0,0 °C. För ett enskilt år krävs fem dygn i följd under 10,0 °C. Tidigast möjliga datum för höstens ankomst är den 1 augusti – om sommaren inte hunnit anlända dessförinnan kan våren övergå direkt i höst.

Vintern är perioden då dygnsmedeltemperaturen varaktigt är 0,0 °C eller lägre. För ett enskilt år krävs fem dygn i följd med vintertemperatur, och vinterns ankomstdatum är det första av dessa dygn. Om vinterkriteriet uppfylls innan hösten hunnit anlända räknas höst och vinter som anlända samtidigt. Den första frosten kommer oftast långt före den meteorologiska vintern – mer om det i vår artikel om frost och markfrost.

Meteorologisk eller kalendarisk årstid – vad är skillnaden?

Den kalendariska definitionen delar året i fasta månader: våren mars–maj, sommaren juni–augusti, hösten september–november och vintern december–februari. Den indelningen används ofta i internationell klimatstatistik.

Den temperaturberoende definitionen används däremot enligt SMHI huvudsakligen i Sverige och delvis i de nordiska grannländerna. ”Meteorologisk vår” i Sverige betyder alltså inte mars–maj, utan att temperaturkriterierna uppfyllts. Jämför därför inte årstidsdatum mellan länder rakt av.

Varför skiljer sig årstidernas ankomst åt över landet?

Sverige sträcker sig genom flera klimatzoner, och det märks tydligt på årstidernas ankomst. Våren anländer först till sydvästra Skåne och vissa kustområden i Götaland, oftast redan i början eller mitten av februari. Sedan dröjer det cirka tre månader innan den når nordligaste Sverige i början av maj.

Samtidigt som våren är på väg i Skåne kan vintern ligga kvar tätt i norr. Skillnaderna mellan olika delar av landet beskriver vi närmare i artikeln om Sveriges klimat. Vill du se hur vädret är just nu där du bor? Kolla vår prognos för Stockholm, Göteborg eller Kiruna.

Kan sommaren utebli helt?

Ja, faktiskt. På högfjället, omkring 1 000 meter över havet och högre, är medeltemperaturen så låg hela året att det aldrig blir någon sommar enligt den meteorologiska definitionen. Där övergår våren direkt i höst – som tidigast från och med den 1 augusti.

En annan regel är att årstiderna inte får backa. Om villkoret för sommar uppfylls först efter att hösten anlänt förblir det höst, även om temperaturen stiger igen.

Hur följer jag årstidernas ankomst?

SMHI:s ankomstkarta visar när den meteorologiska våren, sommaren, hösten och vintern kommit till Sverige från 2015 och framåt. Kartan bygger på modellberäkningar som kan avvika från observationsbaserade datum för enskilda platser.

SMHI skriver själv att resultatet har begränsningar och att det vetenskapliga värdet är litet. Den fångar inte de subjektiva upplevelserna av årstider – att tjälen släpper eller att blåsippan blommar. Men som ett enkelt sätt att jämföra årstidernas ankomst mellan år och platser fyller den sin funktion. Vill du istället veta hur varmt det kan bli på sommaren? Läs om värmerekorden i Sverige eller om värmeböljor och SMHI:s definition.