Sveriges klimat: från Skånes kust till fjällen
Sverige har tre huvudsakliga klimattyper: varmtempererat i Götaland, kalltempererat i större delen av landet och tundraklimat i fjällen. Golfströmmen och västvindarna gör klimatet betydligt mildare än på motsvarande breddgrader i Kanada och Sibirien.
Kort svar: Sverige delas enligt Köppens system, så som SMHI redovisar det för 1991–2020, in i tre klimattyper: varmtempererat i Götaland och sydligaste Svealand, kalltempererat i större delen av landet och tundraklimat i fjällen. Golfströmmen och de dominerande västvindarna gör klimatet förvånansvärt milt för landets breddgrad – Stockholms januaritemperatur är 20–25 grader högre än på samma breddgrad i Kanada. Samtidigt är skillnaderna stora inom landet, från milda vintrar i Skåne till sträng kyla i Lapplands dalgångar.
Varför är Sverige varmare än andra länder på samma breddgrad?
Sverige ligger i västvindbältet, vilket innebär att de flesta vädersystem kommer in från väster eller sydväst. Det ger ett växlingsrikt och nederbördsrikt klimat med väder som sällan står still länge. Vill du förstå varför vädret ändras så ofta kan du läsa mer om lågtryck och högtryck.
Den stora orsaken till det milda klimatet är dock närheten till norra Atlanten och Golfströmmen. Varmt havsvatten håller vinterhalvåret ovanligt milt för breddgraden. Stockholms dygnsmedeltemperatur i januari ligger 20–25 grader högre än på samma breddgrad i Kanada, enligt SMHI.
Ett tydligt exempel är Umeå, som ligger på ungefär samma breddgrad som köldhålet Ojmjakon i Sibirien – men har över 30 grader högre medeltemperatur i januari. Samtidigt är Umeå kallare i januari än Island, som ligger ännu närmare Golfströmmen.
Vilka klimatzoner har Sverige enligt Köppen?
Enligt Köppens system, med normalperioden 1991–2020, hör Götaland och sydligaste Svealand till den varmtempererade zonen med lövskog. Större delen av landet har kalltempererat klimat med barrskog (taiga), och i fjällen råder tundraklimat ovanför ungefär 600–900 meters höjd.
En viktig förändring: under normalperioden 1961–1990 gällde det varmtempererade klimatet i huvudsak bara södra Sveriges kustområden. Zonen har alltså expanderat norrut i takt med att klimatet blivit varmare. Läs mer om vad normalperioden betyder i vår förklaring av normalperioden 1991–2020.
Hur stor är skillnaden mellan kust, inland och fjäll?
Kustnära områden har milda vintrar och svala somrar, medan inlandet har kalla vintrar och varmare somrar. Områden i lä av den skandinaviska fjällkedjan har ett lokalkontinentalt klimat med stora skillnader mellan sommar och vinter samt relativt lite nederbörd.
Medeltemperaturen i januari (1991–2020) ligger på 1–2 plusgrader vid Götalands kuster, medan de kallaste dalgångarna i inre Lappland har −15 °C. I sådana dalgångar kan lågtemperaturen ibland gå under −40 °C – läs mer i vår artikel om Sveriges köldrekord.
Sommartid är skillnaderna mindre men ändå tydliga. Julimedeltemperaturen ligger på cirka 18 °C på många håll i Götaland och södra Svealand. Den meteorologiska sommaren anländer normalt i slutet av april eller början av maj till södra Götaland – ungefär samtidigt som våren når nordligaste Sverige. Vegetationsperioden i sydligaste Skåne är enligt SLU ungefär dubbelt så lång som längst i norr.
Normalvärden för sju svenska städer
Följande normalvärden gäller perioden 1991–2020 och bygger på SMHI:s öppna data, bearbetad av Dagens Perspektiv. Snötäckesdagar avser dagar med minst 1 cm rapporterat snödjup vid närmaste station med en tillförlitlig snödjupsserie. Observera att årsmedeltemperatur säger lite om klimatet – en kustort med milda vintrar och svala somrar kan ha samma årsmedeltemperatur som en inlandsort med stränga vintrar och varma somrar.
| Ort | Medelmax jan | Medelmin jan | Medelmax jul | Årsnederbörd | Snötäckesdagar/år |
|---|---|---|---|---|---|
| Malmö | 3,2 °C | −0,9 °C | 22,7 °C | 608 mm | 26 |
| Göteborg | 3,0 °C | −1,5 °C | 22,5 °C | 922 mm | 27 |
| Stockholm | 1,0 °C | −2,9 °C | 23,6 °C | 546 mm | 65 |
| Östersund | −2,5 °C | −8,6 °C | 19,2 °C | 571 mm | 150 |
| Umeå | −2,6 °C | −10,4 °C | 20,9 °C | 644 mm | 148 |
| Kiruna | −7,2 °C | −15,9 °C | 17,9 °C | 493 mm | 188 |
| Visby | 2,0 °C | −1,9 °C | 21,6 °C | 524 mm | 42 |
Tabellen visar tydligt gradienten från syd till nord: Malmö och Göteborg har omkring 3 plusgrader i medelmaximum även i januari, medan Kiruna ligger kring −7 °C på dagen och −16 °C på natten. Skillnaden i snötäckesdagar är ännu större – från 26–27 dagar i Malmö och Göteborg till 150 i Östersund och 188 i Kiruna. Visby visar havets inverkan: med 2,0 °C i medelmax i januari ligger Gotland nära Skåne och västkusten vintertid. Se även vår topplista över orterna med flest snötäckesdagar.
För aktuell prognos i din ort kan du använda våra sidor för väder i Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och Kiruna.
Var faller det mest och minst nederbörd?
Nederbörd faller året om i Sverige men rikligast under sommar och höst. I fjällen nära norska gränsen faller lokalt 1 500–2 000 mm per år, och sydvästra Sverige har landets blötaste bebodda områden med 1 000–1 300 mm per år. Dessa fjällvärden bygger delvis på uppskattningar, eftersom officiella väderstationer saknas där.
Minst nederbörd faller på mindre öar längs Östersjön och i vissa dalgångar i nordligaste Lappland, omkring 400 mm per år eller mindre – lägst normalvärde har Abisko med 347 mm. Övriga landet ligger i allmänhet på 500–800 mm.
En förklaring till mönstret är regnskugga. Vid västliga vindar ligger östra Sverige i lä av fjällen och Sydsvenska höglandet och får därför betydligt mindre nederbörd än västkusten, som möter de fuktiga västvindarna först. Det syns i tabellen ovan: Stockholm får 546 mm per år och Visby 524 mm, mot Göteborgs 922 mm. Även Kiruna, i lä av fjällkedjan, får lite – 493 mm per år. Se vår lista över regnigaste och torraste orterna.
Hur har Sveriges klimat förändrats?
Årsmedeltemperaturen i Sverige har stigit för varje överlappande 30-årsperiod från 1961 till 2020. I södra Sverige ökade årsmedeltemperaturen från 6–8 °C (1961–1990) till 7–9 °C (1991–2020).
Klimatet har också blivit blötare. Årsnederbörden har ökat med drygt 10 % i främst västra Götaland och norra Norrland, och vinternederbörden i västra delarna med ungefär 30 %. Undantaget är delar av ostkusten, där nederbörden har minskat något. Köppens varmtempererade zon har, som nämnts, expanderat norrut mellan normalperioderna – ett konkret exempel på hur klimatförändringen syns i statistiken. Läs mer om utvecklingen i artikeln om hur mycket varmare Sverige blivit.
Källor
Vanliga frågor
Vilken är den varmaste orten i Sverige enligt normalvärdena?
Högst normal årsmedeltemperatur för 1991–2020 har Malmö, Helsingborg, Falsterbo och Örja utanför Landskrona med 9,2 °C. Observera att värdet för Helsingborg och Malmö gäller äldre stationsplaceringar, inte de nuvarande stationerna.
Vilken månad är normalt kallast i Sverige?
Ingen svensk station har december som normalt kallaste månad. Det är jämnt fördelat mellan januari och februari, där fjäll- och kustnära stationer oftast är kallast i februari.
Varför får Göteborg mer nederbörd än Stockholm?
Göteborg ligger på västkusten och möter de fuktiga västvindarna först, medan Stockholm och övriga ostkusten ligger i lä av fjällen och Sydsvenska höglandet. Därför får Göteborg omkring 922 mm per år mot Stockholms 546 mm.