Tromb i Sverige: hur de bildas och hur vanliga de är
En tromb är en roterande luftvirvel som sträcker sig från ett bymoln ner till marken. SMHI bedömer att det bildas åtminstone något tiotal tromber i Sverige varje år, oftast under sommaren.
Kort svar: En tromb är en kraftig luftvirvel som sträcker sig från basen av ett bymoln (cumulonimbus) ner till marken. Ofta syns en molnslang (tuba), som bildas eftersom det låga trycket i virvelns centrum sänker temperaturen så att molndroppar bildas – men en tromb kan finnas även utan synlig slang. SMHI bedömer att det bildas åtminstone något tiotal tromber i Sverige varje år, vanligast under sommaren och i södra Sverige samt utmed kusterna.
Vad är en tromb?
En äkta tromb definieras som en kraftig luftvirvel som går från basen av ett bymoln ner till markytan. Det är inget krav att en synlig molnslang, så kallad tuba, ska finnas – men den är ofta det som gör att tromben syns. Det låga lufttrycket i virvelns centrala del sänker temperaturen så att molndroppar bildas, vilket ger tromben dess karakteristiska utseende.
Tromber är små och kortvariga. Diametern ligger normalt mellan 10 och 100 meter, även om de i USA kan växa till drygt 1000 meter. I Sverige kan vindhastigheten uppskattningsvis nå omkring 75 m/s – drygt två gånger orkanstyrka. I de kraftfullaste nordamerikanska tromberna kan vinden nå upp mot 140 m/s.
En detalj som skiljer tromber från vanlig lågtrycksvind är rotationsriktningen. Vinden kring ett lågtryck roterar alltid motsols på norra halvklotet, men en tromb kan rotera både med- och motsols. Du kan läsa mer om detta i vår artikel om lågtryck och högtryck.
Hur bildas en tromb?
Enligt SMHI anses tromber uppstå i gränszonen mellan fallvindar och de uppvindar som bygger upp själva molnet. Det exakta förloppet är dock inte klarlagt – tromber förblir delvis ett forskningsområde.
Det som händer är att luft med olika rörelser möts inne i eller kring ett kraftigt bymoln. Skillnader i vind, så kallad vindskjuvning, kan få luften att börja rotera. När rotationen sträcker sig från molnets bas ner till marken är en tromb bildad. Tromber uppträder därför i samma vädersituationer som kraftiga åskskurar.
Vad är skillnaden mellan tromb, skydrag och fallvind?
I dagligt tal kallas många olika fenomen för tromber, men SMHI skiljer på minst fyra:
- Äkta tromb – en luftvirvel från bymolnets bas ner till marken.
- Kraftig fallvind – kortvarig men mycket kraftig nedåtriktad vind från ett bymoln, utan rotation.
- Virvlar i fallvindar – mindre virvlar som kan bildas i samband med fallvindar men som saknar kontakt med molnbasen, i USA kallade ”gustnado”.
- Stoftvirvel – bildas vid marken utan koppling till något moln, ofta vid soligt och varmt väder.
Skydrag är ett äldre svenskt ord som i regel används om samma sak som tromb. En molnslang som inte når ner till marken eller vattenytan kallas enligt SMHI hellre tuba än tromb. Tromber som bildas över vatten bryts ofta ner snabbt när de drar in över land, eftersom friktionen mot marken tömmer virveln på energi.
Fallvindar förväxlas ofta med tromber eftersom skadeverkningarna kan bli lika stora. Skillnaden är att fallvindar saknar rotation. Utan fotodokumentation, ögonvittnen eller skadespår med rotation finns därför alltid en osäkerhet om det verkligen var en äkta tromb.
Hur vanliga är tromber i Sverige?
SMHI bedömer att det bildas åtminstone något tiotal tromber i Sverige årligen. Det exakta antalet är osäkert. Tromber är små, kortvariga och fångas sällan av det ordinarie stationsnätet. De flesta iakttagelser görs av privatpersoner, och tromber som drar fram över glesbefolkade eller skogsklädda områden kan förbli helt okända – det finns ett mörkertal.
Att fler tromber blir kända i dag beror enligt SMHI troligen på nya sätt att dokumentera och sprida iakttagelser. Det säger alltså inte i sig att tromberna har blivit fler.
De flesta tromber i Sverige är blygsamma virvlar jämfört med amerikanska tromber och orsakar bara begränsade skador, som några nedfallna träd och avblåsta takpannor.
När och var inträffar tromber i Sverige?
Tromber är vanligast under sommaren, men kan även förekomma under hösten. De flesta har observerats i södra Sverige och utmed kusterna.
Kända svenska tromber
En av de kraftigaste kända svenska tromberna drog fram i östra Jämtland den 2 oktober 1986, i samband med en kallfrontspassage med åska och hagel. Den kunde spåras över en nio kilometer lång sträcka i skogen, tiotusentals träd föll och de högsta vindhastigheterna har uppskattats till över 75 m/s.
Hur farliga är tromber i Sverige?
I Sverige är bara några enstaka dödsfall i samband med tromber kända. Den 5 juli 1947 omkom en person när hans båt kantrade då en tromb passerade sjön Bredreven i östra Värmland, och den 14 juli 1961 omkom tre personer i en liknande olycka på en sjö norr om Arjeplog.
Ett sätt att avgöra efteråt om skador orsakats av en tromb är att titta på fallen skog. Tromber fäller ofta träd i olika riktningar på grund av rotationen, medan en vanlig storm eller fallvind fäller träden ungefär i samma riktning. Enskilda skador kan dock inte alltid säkert kopplas till tromb, eftersom kraftiga fallvindar kan ge liknande skadeverkningar.
Vill du veta mer om kraftig vind i allmänhet rekommenderar vi våra artiklar om vindstyrka i m/s och Beaufortskalan och om när det blåser storm.
Källor
Vanliga frågor
Kan en tromb inträffa på vintern i Sverige?
Tromber är vanligast på sommaren men kan även förekomma under hösten. Eftersom de kräver kraftiga bymoln är de ovanliga mitt i vintern.
Vad ska jag göra om jag ser en tromb?
Sök skydd inomhus och håll dig bort från fönster. Är du på öppet fält, ta dig bort från trombens bana i sidled – tromber är små och rör sig över ett begränsat område. Är du på vattnet, ta dig i land så snart du kan.
Kan man förutse en tromb i väderprognosen?
Enskilda tromber går inte att förutsäga, eftersom de är för små och kortvariga. Däremot kan man förutse att vädersituationer med kraftiga bymoln och åska medför risk för tromber, och SMHI kan varna för den typen av väder. Se vår guide till <a href="/kunskap/vadervarningar/">SMHI:s vädervarningar</a>.