Molntyper: så känner du igen molnen och vad de betyder för vädret
WMO urskiljer tio huvudmolnslag, från höga fjädermoln till tornande bymoln. Här är hur du känner igen dem och vilket väder de signalerar.
Kort svar: Världsmeteorologiska organisationen WMO urskiljer tio huvudmolnslag: cirrus, cirrostratus, cirrocumulus, altostratus, altocumulus, stratus, stratocumulus, cumulus, nimbostratus och cumulonimbus. Höga trådiga fjädermoln är ofta harmlösa, vita stackmoln brukar innebära vackert väder – medan plötsligt växande stackmoln och mörka skikt kan förebåda skurar, åska eller ihållande regn.
Hur bildas moln – och på vilka höjder ligger de?
Moln uppstår när fuktig luft tvingas uppåt och avkyls, så att vattenånga kondenserar till små droppar eller iskristaller. Det sker till exempel vid fronter, över berg eller när solen värmer marken och luften stiger. Molnen befinner sig vanligen från markytan upp till drygt tio kilometers höjd.
För svenska förhållanden delas molnen in efter höjd: moln över cirka 5 km räknas som höga, 2–7 km som medelhöga och moln med basen under 2 km som låga. Intervallen överlappar och gränserna är en förenkling – i andra klimat ligger molnen på andra höjder, och ett bymoln kan sträcka sig genom flera nivåer.
Vilka är de höga molnen – fjädermoln, slöjmoln och makrillmoln?
Cirrus (fjädermoln) är höga, tunna och trådiga moln av iskristaller. Över Sverige ligger de på 5–13 km höjd och är ett av våra vanligaste molnslag. De är oftast ett tecken på stabilt väder, men kan också vara de första molnen som dyker upp framför en front.
Cirrostratus (slöjmoln) bildar tunna, diffusa skikt som solen lyser igenom – det är nu halos och andra ljusfenomen syns. Cirrocumulus (makrillmoln) ger små molntussar i vågigt mönster, lite som fiskfjäll på himlen. De kan vara svåra att skilja från höga altocumulus; storleken på molnelementen avgör.
Vad betyder de medelhöga molnen?
Altostratus (skiktmoln) är gråaktiga skikt som ofta återfinns framför lågtryck och fronter. Dyker de upp kan regn eller snö vara på väg. Läs mer om vad som händer när en front passerar i vår guide om kallfront och varmfront.
Altocumulus (böljemoln) syns som vita eller grå tussar i band eller flak. Varianten altocumulus lenticularis, linsmoln, bildas i lävågor bakom bergskedjor och syns ofta vid vandring i fjällen – kan påminna förvillande om en flygande tallrik.
Vilka är de låga molnen – dimmoln, valkmoln och regnmoln?
Stratus (dimmoln) är det låga, jämna grå skikt som ger gråmulet väder, med eller utan regn. Dimma är i praktiken samma moln som ligger på marken – mer om det i artikeln om varför dimma bildas.
Stratocumulus (valkmoln) bildar stora skikt eller enstaka flak, ofta med blå himmel mellan molnelementen. Det är ett av Sveriges vanligaste molnslag och ger sällan mer än duggregn.
Nimbostratus (regnmoln) är det mörka, tjocka skikt som ger ihållande nederbörd. Under regnmolnen bildas ibland sönderrivna dimmoln, stratus fractus. Kategoriseringen av nimbostratus varierar mellan källor – SMHI räknar det till de medelhöga molnen, men skiktet är ofta mycket tjockt och molnbasen ligger ofta under 2 km.
Stackmoln och bymoln – från vackert väder till åska
Cumulus (stackmoln) är sommarens vita tussar. Små varianter, cumulus humilis, kallas just vackertvädersmoln. Men stackmoln är inte alltid ofarliga: en varm och fuktig dag kan de växa i höjden under eftermiddagen och ge skurar eller åska.
Cumulonimbus (bymoln) är det kraftigaste molnslaget. Molnbasen kan ligga på 500 meter medan toppen når över 10 km. Bymoln ger åska, hagel, skyfall och ibland tromber. Enligt SMHI kan ett stort bymoln innehålla uppemot hundratusen ton vatten och is.
Vill du veta mer om vad som händer när himlen mullrar? Läs om hur blixten uppstår och om hur tromber bildas.
Hur snabbt rör sig moln – och varför är de vita eller mörka?
Moln rör sig vanligen med vindens hastighet, och på höga höjder kan det handla om upp till 100 m/s eller mer. Färgen beror på ljuset: solbelysta moln är vita, medan moln i skugga blir blågrå till svarta. Moln med många droppar per kubikmeter blir mörkare vid basen – därför ser regnmoln hotfulla ut undertill.
En tumregel för stackmolnens molnbas sommartid: multiplicera skillnaden mellan lufttemperatur och daggpunkt med 125, så får du höjden i meter. Det är en approximation, men den stämmer ofta hyggligt. Mer om fukten i luften i artikeln om luftfuktighet och daggpunkt.
Finns det moln högre upp än vanliga moln?
Utöver troposfärens tio huvudmolnslag finns pärlemormoln på cirka 15–25 km höjd och nattlysande moln på cirka 80 km höjd. Pärlemormoln syns på vinterhimlar på hög latitud, medan de nattlysande molnen syns på sommarhimlar. Båda är relativt ovanliga syner men kan ge spektakulära ljusfenomen.
Moln kan dessutom byta huvudmolnslag under utvecklingen. Det ursprungliga molnet kallas modermoln och anges med tillägget genitus, till exempel cirrus cumulonimbogenitus – fjädermoln som bildats ur ett bymoln.
Källor
Vanliga frågor
Vilket moln förebådar regn?
Altostratus (skiktmoln) dyker ofta upp framför lågtryck och fronter och förebådar regn eller snö. Nimbostratus (regnmoln) är det moln som ger ihållande nederbörd, medan cumulonimbus (bymoln) ger kraftiga skurar.
Hur mycket vatten innehåller ett moln?
Ett litet stackmoln kan innehålla hundratals till tusentals ton vatten, och ett stort bymoln uppemot hundratusen ton vatten och is, enligt SMHI. Vattnet är fördelat på ett enormt antal små droppar.
Vad betyder fjädermoln på himlen?
Cirrus, fjädermoln, är höga tunna moln av iskristaller som ofta betyder stabilt väder. De kan dock också vara de första molnen framför en väderfront, så en himmel som successivt fylls av fjädermoln och sedan slöjmoln kan tyda på nederbörd på väg.