Regnigaste och torraste orterna i Sverige

Var regnar det mest i Sverige?

Den station som har högst normal årsnederbörd i SMHI:s normalvärden för 1991–2020 är Fröslida i inre Halland, med 1 300,4 mm per år. Stationen höll tidigare det svenska rekordet för största årsnederbörd – 1599 mm år 1954 – men det har överträffats flera gånger sedan 1998.

Fröslida har även den högsta normala månadsnederbörden i landet: 138,8 mm i augusti. I praktiken är det dock de västra fjälltrakterna som får allra mest nederbörd. I Sarek- och Sulitelmafjällen faller omkring 2 000 mm per år, men de siffrorna bygger delvis på uppskattningar eftersom mätstationer saknas där.

Bland orterna är det västkusten och västsidan av Sydsvenska höglandet som toppar. Så här ser toppen ut bland orter med minst 5 000 invånare (SMHI:s öppna data, bearbetad av Dagens Perspektiv):

Värdena gäller den station som ligger närmast respektive ort – i första hand en station med ortens eget namn – och därför delar Laholm och Båstad samma värde, liksom Landvetter och Mölndal. Aktuellt väder finns i vår väderöversikt för Göteborg och på sidan om väder i Sverige.

Var regnar det minst i Sverige?

Torrast i hela landet är Abisko i norra Lapplandsfjällen med 347,2 mm per år. Abisko ligger i nederbördsskugga vid de flesta vindriktningar och har länge varit känt som en mycket torr plats – trots att den omges av fuktiga fjälltrakter. Abisko har också den lägsta normala månadsnederbörden i Sverige: 11,4 mm i april.

Bland orter med minst 5 000 invånare är Kiruna torrast, och i övrigt dominerar orter vid Östersjön och i östra Svealand och Östergötland:

Att Kiruna och Lycksele i Lapplands inland hamnar bland de torraste orterna beror på att Norrlands inland ligger i lä av fjällkedjan vid västliga vindar. Kirunas värde kommer från stationen Rensjön, på vägen mot det ännu torrare Abisko. Enligt SMHI får stora delar av Norrlands kust- och inland 400–600 mm per år.

Varför regnar det mer på västkusten än på östkusten?

Den dominerande västliga vindriktningen är den viktigaste faktorn bakom nederbördens geografiska fördelning i Sverige. När vind blåser in mot höga berg tvingas luften uppåt, kyls av, och kondensation och nederbörd blir följden. Därför får västsidan av Sydsvenska höglandet nästan dubbelt så mycket nederbörd som östkusten.

Samtidigt hamnar platser bakom bergen i regnskugga – luften sjunker, värms upp och molnen försvinner. Det är samma mekanism som gör Abisko så torrt. Undantag förekommer vid ostliga vindar, då Östersjölandskapen istället kan få mest nederbörd.

Även längs Norrlandskusten finns ett nederbördsmaximum 1–2 mil innanför kustlinjen, som byggs upp främst vid sydost till nordostliga vindar som lyfter luft från havet mot den höglänta kusten. I havsbandet faller som regel mindre nederbörd än i inlandet, påtagligast under sommaren, eftersom landytan värms upp mer än havsytan vilket ger eftermiddagsskurar över land. Läs mer om hur lågtryck och högtryck styr nederbörden.

Hur torrt är det på Gotland och Öland?

Öarna i Östersjön hör till Sveriges torraste områden. På Gotland varierar årsnederbörden från något under 500 mm vid kusten till lite drygt 600 mm i öns inre – delvis beroende på kuststationernas utsatta läge med större vindförluster vid mätningarna.

Torrast räknat i antal regndagar är Gothem på Gotland, med i snitt 93 nederbördsdygn per år. Bland stationer som fortfarande är i drift har Mörbylånga på Öland minst, med 127 nederbördsdygn.

Låg årsnederbörd utesluter dock inte kraftiga regn. Gotlands största dygnsnederbörd inträffade 2 september 1913 då Hemse fick 141,0 mm – samtidigt den största septembermängden som uppmätts i Sverige. Öns största månadsnederbörd är 218,6 mm i Hemse i augusti 1994. Kraftiga skyfall kan alltså även drabba de torraste trakterna – se vår genomgång av vad som räknas som skyfall.

Vilken ort har flest regndagar?

Nederbördsmängd och antal regndagar är inte samma sak. Flest nederbördsdygn (minst 0,1 mm) har Korsvattnet i Jämtlandsfjällen med i genomsnitt 262 dygn per år.

Fjällens dominans är tydlig: först på plats 32 i listan över flest nederbördsdygn hittar man en station utanför Norrlandsfjällen – Torup i Halland med 216 dygn per år. I fjällen regnar eller snöar det ofta lite, medan mängderna kan vara större på färre tillfällen i söder.

Ökar nederbörden i Sverige?

Ja. Årsnederbörden i Sverige ökar för varje överlappande 30-årsperiod från 1961 till 2020. Landets årsmedelnederbörd låg omkring 600 mm fram till mitten av 1970-talet men har därefter ökat till närmare 700 mm i nutid. Höstnederbörden har ökat från omkring 150 mm till närmare 200 mm sedan förra sekelskiftet, och vinterns medelnederbörd har långsamt ökat från omkring 100 mm runt 1890 till omkring 150 mm idag.

Ett allt större område i de västra delarna av Götaland får över 1 000 mm per år, och årsnederbörden ökar på många platser från 400–500 mm till 500–600 mm. Det innebär att äldre artiklar baserade på normalperioden 1961–1990 ger lägre siffror. Läs mer i vår förklaring av normalperioden 1991–2020 och om hur Sveriges klimat förändras.

Hur pålitliga är siffrorna?

Normalvärden är beräknade – inte direkt uppmätta. Eftersom många stationer saknar kompletta observationer under hela 30-årsperioden krävs beräkningar och interpolationer. Vissa stationer i SMHI:s rekordlistor, som Fröslida och Gothem, var inte i drift alls under perioden 1991–2020 och har fått beräknade normalvärden; Fröslidas station lades ned redan 1972. Våra ortsvärden bygger däremot på stationer med mätningar under perioden.

Vidare påverkas nederbördsmätningar av vindförluster, vilket gör att kuststationer kan undervärdera den faktiska nederbörden. Extremvärden från fjälltrakter som Sarek bygger delvis på uppskattningar. Du kan läsa mer om hur vi räknar i vår beskrivning av metod och källor.