Frost: när kommer första frosten och vad betyder markfrost?
Frost bildas när temperaturen vid en yta går under noll grader – och det kan hända även när prognosen visar några plusgrader. Luftfrost mäts på två meters höjd, medan markfrost bara betyder minusgrader vid markytan.
Kort svar: Frost betyder att temperaturen går under noll grader, och den vita rimfrosten är de iskristaller som då kan bildas på kalla ytor när luften närmast dem är mättad på fukt. Luftfrost mäts på två meters höjd, medan markfrost betyder minusgrader enbart vid markytan – därför kan det bli frost även när prognosen visar några plusgrader. Första höstfrosten kommer i genomsnitt redan i början av augusti i delar av Jämtland och Härjedalen, men dröjer till slutet av november i kustområdena i Götaland.
Vad är frost – och hur bildas den?
Frost uppstår när vattenånga i luften deponeras direkt som iskristaller på kalla ytor som gräs, asfalt eller trädstammar. För att det ska ske behöver luften närmast ytan vara under noll grader och mättad på fukt. Eftersom kall luft kan hålla mindre fukt än varm luft behövs inte mycket fukt för att frost ska bildas vid låga temperaturer – kalla, klara nätter är det typiska vädret för rimfrost.
En annan variant är dimfrost, som bildas vid dimma eller tätt fuktdis och minusgrader, när de underkylda dimdropparna fryser fast på vindsidan av föremål som trädstammar, staket och skyltar. Rimfrost bildas däremot ur dimfri luft.
Varför kan det bli frost trots plusgrader på termometern?
Det är ett vanligt misstag att tro att frost kräver att termometern visar minusgrader. Lufttemperaturen mäts normalt på två meters höjd, men markytan kan vara flera grader kallare än luften högre upp.
Frost bildas vanligen vid högtryck med klart eller nästan klart väder och gärna svag vind eller vindstilla. Då strålar markytan ut värme mot rymden och luften närmast marken kyls kraftigt. Vind hindrar frost eftersom den blandar om de lägsta luftskikten. Därför kan det bli markfrost även vid några plusgrader i luften på en vindstilla, klar natt.
Vill du förstå mekanismerna bakom högtrycksnätternas klara väder kan du läsa mer om lågtryck och högtryck.
Vad är skillnaden mellan luftfrost och markfrost?
Luftfrost, eller nattfrost, betyder att temperaturen på två meters höjd går under noll grader. Markfrost betyder att det är minusgrader endast vid markytan, medan luften högre upp fortfarande har plusgrader.
Markfrost inträffar avsevärt tidigare på hösten än den första nattfrosten, eftersom markytan kyls snabbare än luften på två meters höjd. För trädgårdens känsliga växter är det ofta markfrosten som är det första tecknet på att säsongen går mot sitt slut.
När kommer första frosten i Sverige?
Normaldatumet för första höstfrosten varierar kraftigt över landet. I genomsnitt kommer den i början av augusti i delar av Jämtland och Härjedalen, medan den i kustområdena i Götaland i genomsnitt dröjer till slutet av november. Havsvattnet dämpar nattkylan längs kusterna, vilket förklarar skillnaden.
Normaldatum är ett snittvärde och varierar kraftigt från år till år. I milda höstar kan första frostnatten i söder dröja till december, medan köldgrader i fjällen kan förekomma även mitt i juli. För aktuella normalvärden hänvisar vi till SMHI:s normalkartor för perioden 1991–2020 – mer om hur normalvärden räknas finns i vår artikel om normalperioden 1991–2020.
Sveriges mest och minst frostbenägna områden
- Mest frostbenägna: Norrland och nordvästra Svealand, särskilt områden över 500 meter över havet. Även Sydsvenska höglandet och Kolmården är frostbenägna, och under vår och försommar även Gotlands inre delar.
- Minst frostbenägna: Syd- och västkusten samt områdena kring de stora sjöarna.
Även på lokal nivå spelar landskapet roll. Öppningar som gläntor och åkrar är mer frostkänsliga än skog, där dagens värme behålls bättre under natten.
Kommer frosten senare i ett varmare klimat?
Ja. Den första höstfrosten i Sverige kommer allt senare i takt med ett varmare klimat. I genomsnitt kommer den cirka sju dagar senare jämfört med tidigare (1991–2016 mot 1961–1990), och i delar av sydöstra Sverige och i fjälltrakterna 14–21 dagar senare. Äldre normalvärden ger därför en för tidig bild av när höstfrosten brukar komma – läs mer om hur Sverige har blivit varmare.
Frost under vegetationsperioden kan skada grödor och växtlighet, vilket gör frosten till en viktig faktor för jord- och skogsbruk.
Hur visar prognosen frostrisk?
Sedan säsongen 2009 utfärdar SMHI inga särskilda frostvarningar. I stället anges risk för frost i de allmänna väderprognoserna. Den som vill bedöma frostrisken själv kan titta efter de klassiska tecknen: klart väder, svag vind och högtryck under natten.
Hur länge man kan lita på en prognos framåt i tiden varierar; mer om det i vår guide om hur säkra väderprognoser är. För aktuell nattkyla där du bor, se vädret i Sverige eller din ort, till exempel Stockholm eller Umeå.
Källor
Vanliga frågor
Kan det bli frost om det blåser?
Sällan. Vind blandar om de lägsta luftskikten så att den kalla luften närmast marken blandas med mildare luft ovanför. Rimfrost kräver i praktiken klart väder och svag vind eller vindstilla nätter då markytan strålar ut värme mot rymden. Undantaget är dimfrost, som bildas i dimma eller tätt fuktdis och gärna på föremålens vindsida.
Varför får kustorter frost senare än inlandet?
Havsvattnet dämpar nattkylan längs kusterna, vilket gör att kustnära stationer väntar betydligt längre på första frosten än inlandet. Samma effekt gäller områdena kring de stora sjöarna.
Vad är skillnaden mellan rimfrost och dimfrost?
Rimfrost är de iskristaller som bildas när vattenånga övergår direkt till is på kalla ytor under klara, kalla nätter – den vita beläggning de flesta menar med frost. Den bildas ur dimfri luft. Dimfrost bildas i stället vid dimma eller tätt fuktdis och minusgrader, när dimdropparna fryser fast på vindsidan av föremål som trädstammar och staket.