Vilka diagnoser ger rätt till sjukersättning

Att inte kunna arbeta på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning är en av de tuffaste omställningar man kan gå igenom. Många undrar om just deras diagnos kan ge rätt till sjukersättning – och svaret är inte alltid så enkelt som man hoppas.

Antal med sjukersättning (2025): cirka 140 000 · Andel psykiatrisk diagnos: över 50% · Maxbelopp/mån (2026): 21 200 kr · Minsta belopp/mån (2026): 2 300 kr · Handläggningstid: 3–6 månader

Sex nyckelfakta om sjukersättning – varav en sticker ut: åldersgränsen höjs till 67 år fr o m 2026.

Vilka diagnoser kan man få ersättning för?

Försäkringskassan prövar alltid din arbetsförmåga, inte bara själva diagnosen. Men vissa diagnosgrupper är vanligare än andra i beviljade ärenden.

Kan man få ersättning för psykisk ohälsa?

• Psykiska sjukdomar och syndrom – inklusive ADHD, autism, depression, ångestsyndrom, PTSD och bipolär sjukdom – utgör den största gruppen. (HejaOlika (guide om sjukersättning))
• Över hälften av alla beviljade sjukersättningar 2025 hade en psykiatrisk diagnos. (HejaOlika (guide om sjukersättning))
• Kravet: arbetsförmågan måste vara stadigvarande nedsatt, ofta i kombination med långvarig behandling. (HejaOlika (guide om sjukersättning))

Muskuloskeletala diagnoser (rygg, leder, muskler)

• Reumatiska sjukdomar, svåra ryggbesvär och leddegeneration är den näst vanligaste gruppen. (HejaOlika (guide om sjukersättning))
• Diagnosen måste vara bestående och omöjliggöra arbete på heltid. (HejaOlika (guide om sjukersättning))

Det innebär att ingen diagnos automatiskt ger rätt till ersättning – men statistiken visar tydligt vilka som ofta blir beviljade.

Kan man få sjukersättning om man har autism?

Ja, personer med autismdiagnos (inklusive Aspergers syndrom) kan beviljas sjukersättning om funktionsnedsättningen är bestående och hindrar arbete på heltid. Här är vad Försäkringskassan tittar på.

Autism och arbetsförmåga – vad bedömer Försäkringskassan?

• Försäkringskassan bedömer om arbetsförmågan är nedsatt för alla arbeten, inte bara ett specifikt yrke. (HejaOlika (guide om sjukersättning))
• Exempel: personer med autism och samtidig psykisk ohälsa har beviljats sjukersättning. (HejaOlika (guide om sjukersättning))
• Krav på att rehabilitering inte bedöms kunna förbättra arbetsförmågan. (HejaOlika (guide om sjukersättning))

Aspergers syndrom – räknas det som funktionsnedsättning?

• Ja, Aspergers syndrom klassas som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i Försäkringskassans tillämpning. (HejaOlika (guide om sjukersättning))
• Men diagnosen måste vara dokumenterad och påverka arbetsförmågan. (HejaOlika (guide om sjukersättning))

Mönstret är tydligt: utan en kombination av tidig diagnos, långvarig vårdkontakt och tydlig dokumentation faller många mellan stolarna.

Har det blivit svårare att få sjukersättning?

Trenden är tvådelad: färre personer beviljas totalt, men andelen psykiatriska diagnoser ökar. De nya reglerna 2025–2026 förväntas påverka yngre sökande mest.

Nya regler 2025–2026

• Från januari 2025 skärptes kraven på medicinsk utredning och arbetsförmågans bedömning. (HejaOlika (socialförsäkring 2026))
• Åldersgränsen höjs till 67 år från 1 januari 2026. (HejaOlika (socialförsäkring 2026))
• Nya inkomsttak och beräkningsregler träder i kraft 2026; maxbeloppet blir 21 200 kr/mån. (HejaOlika (socialförsäkring 2026))

Färre beviljade – statistik och trender

• Antalet personer med sjukersättning minskade mellan 2005 och 2025, från cirka 500 000 till cirka 140 000. (HejaOlika (guide om sjukersättning))
• Samtidigt ökade andelen psykiatriska diagnoser bland nytillkomna fall. (HejaOlika (guide om sjukersättning))

Konsekvensen: personer med neuropsykiatriska diagnoser som autism och adhd möter striktare provning – trots att de står för en allt större andel av fallen.

Hur mycket får man i sjukersättning?

Ersättningen baseras på din antagna inkomst (SGI) och har både ett golv och ett tak. Här är detaljerna för 2026.

Beräkning av sjukersättning – så fungerar det

• Sjukersättningen beräknas på din antagna årsinkomst (SGI). (HejaOlika (guide om sjukersättning))
• Årsinkomsten multipliceras med 0,64 och delas med 12 för månadsbeloppet. (HejaOlika (guide om sjukersättning))
• Om du haft låg eller ingen inkomst får du lägsta beloppet, cirka 2 300 kr/mån (2026). (HejaOlika (socialförsäkring 2026))

Minsta och maximala belopp 2026

• Maximalt uttag före skatt: 21 200 kr per månad. (HejaOlika (socialförsäkring 2026))
• För att nå maxbeloppet krävs en årsinkomst på minst 397 500 kr. (HejaOlika (socialförsäkring 2026))
• Lägsta inkomst som krävs för sjukersättning: 24 900 kr per år. (HejaOlika (socialförsäkring 2026))

Det innebär att den som varit sjukskriven länge eller haft sporadisk inkomst får en låg ersättning – oavsett diagnosens svårighetsgrad.

När kan man inte få sjukersättning?

Avslag är vanligt. Här är de vanligaste orsakerna och vad du gör om du får ett negativt besked.

Orsaker till avslag

• Arbetsförmågan bedöms inte vara nedsatt för alla arbeten på arbetsmarknaden. (HejaOlika (guide om sjukersättning))
• Diagnosen anses inte vara bestående (tidsbegränsad sjukperiod). (HejaOlika (guide om sjukersättning))
• Medicinskt underlag bedöms som otillräckligt – försäkringskassan kan då beställa en försäkringsmedicinsk utredning. (HejaOlika (guide om sjukersättning))

Vad händer om man blir nekad?

• Du har rätt att överklaga inom två månader från beslutets datum. (Sveriges Domstolar (överklagan socialförsäkring))
• Skriv överklagandet själv – ingen blankett finns. Ange beslut, varför det är fel, och hur det borde ändras. (Sveriges Domstolar)
• Bifoga personuppgifter, adress, telefon och e-post samt eventuella bevis. (Sveriges Domstolar)
• Överklagan skickas till Försäkringskassan, som vidarebefordrar till domstol. (Sveriges Domstolar)

Avslag är inte slutet. En välskriven överklagan med tydlig medicinsk dokumentation har goda chanser att prövas i domstol.

Steg för att ansöka om sjukersättning

Ansökningsprocessen kan kännas övermäktig, men stegen är tydliga. Här är vad du behöver göra.

1. Samla medicinskt underlag – läkarintyg med diagnos, prognos och beskrivning av arbetsförmågan. (HejaOlika (guide om sjukersättning))
2. Ansök via Försäkringskassans webbplats – blanketten finns digitalt. (HejaOlika (guide om sjukersättning))
3. Vänta på kompletteringsbegäran – Försäkringskassan kan be om mer information. (HejaOlika (guide om sjukersättning))
4. Beslut inom 4–6 månader – normal handläggningstid. (HejaOlika (guide om sjukersättning))
5. Vid avslag – överklaga inom 2 månader – skriv eget överklagande till domstol. (Sveriges Domstolar)

En noggrann ansökan med komplett medicinsk dokumentation är avgörande för att undvika avslag.

Tidlinje – viktiga datum för sjukersättning

Datumen markerar viktiga brytpunkter men den faktiska påverkan varierar per individ.

Bekräftade fakta och oklarheter

Bekräftade fakta

• Sjukersättning beviljas utifrån medicinsk orsak och nedsatt arbetsförmåga, inte diagnosnamn. (HejaOlika (guide om sjukersättning))
• Psykiatriska diagnoser är den vanligaste gruppen (över 50% 2025). (HejaOlika (guide om sjukersättning))
• Maxbeloppet 2026 är 21 200 kr/mån före skatt. (HejaOlika (socialförsäkring 2026))
• Åldersgränsen höjs till 67 år från 1 januari 2026. (HejaOlika (socialförsäkring 2026))

Vad som är oklart

• Exakt hur de nya reglerna (2025–2026) påverkar personer med autism i praktiken – mer praxis krävs.
• Om framtida reformer kommer att införa en särskild ersättning för unga med neuropsykiatriska diagnoser.
• Hur många som beviljas per specifik diagnos (exakt statistik per diagnoskod publiceras inte regelbundet).
• Handläggningstiden anges som 4–6 månader men statslinjen anger 3–6 månader – exakt tid varierar per ärende.
• Överklagan måste skickas inom två månader, men det är oklart om denna tidsfrist alltid är tillräcklig för att samla bevis.

Bekräftade fakta ger en stabil grund, men oklarheterna visar att praxis fortfarande utvecklas.

Vad säger experterna?

”Du måste ha en medicinsk orsak till att du inte kan arbeta och din arbetsförmåga måste vara nedsatt resten av arbetslivet.”

– Försäkringskassans webbplats (om grundkrav för sjukersättning)

”Exempel på diagnoser som kan leda till sjukersättning är ms, parkinson, reumatisk sjukdom, svår depression och autism.”

– Neuro Sverige (patientorganisation)

”Färre personer beviljas sjukersättning idag jämfört med för tio år sedan, samtidigt som andelen psykiatriska diagnoser ökar.”

– HejaOlika.se (artikel 2026)

Samtidigt som politiken skärper kraven ökar trycket från den psykiatriska vården – en obalans som riskerar att slå hårdast mot dem som redan står längst från arbetsmarknaden. För personer med autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är valet smalt: antingen navigera en allt striktare prövning eller riskera att falla helt utanför trygghetssystemet.

För den som vill ha en detaljerad genomgång av vilka diagnoser som godkänns finns nya reglerna för sjukersättning som förtydligar kraven inför 2026.

Vanliga frågor

Relaterad läsning: Föräldrapenning – räkna ut ersättning · Gå ner i tid med barn – rättigheter, lön och pension