När vinterkylan hugger tag i Sverige känns det ofta som om termometern har gått sönder. Men den officiellt lägsta temperaturen som någonsin uppmätts i landet är så låg att den nästan inte går att föreställa sig. I den här artikeln får du en faktabaserad genomgång av Sveriges köldrekord – från istidens kyla till framtidens klimat – med siffror från SMHI och historiska perspektiv.
Köldrekord i Sverige: -52,6 °C (2 feb 1966) ·
Plats för rekordet: Vuoggatjålme, Lappland ·
Kallaste månaden år: Januari 1999 (-49,0 °C) ·
Varmast hittills: 38,2 °C (1947)
Snabböversikt
- Köldrekord -52,6 °C i Vuoggatjålme 1966 (SMHI (Sveriges meteorologiska myndighet))
- Varmerekord 38,2 °C i Ultuna och Målilla 1947 (SMHI (Sveriges meteorologiska myndighet))
- Istiden täckte Sverige med is (SMHI (Sveriges meteorologiska myndighet))
- Nästa istids exakta tidpunkt osäker
- Temperaturer under vikingatiden i Sverige – endast proxy-data
- Klimatförändringarnas exakta påverkan på extremkyla
- 1966: Köldrekord -52,6 °C
- 1947: Varmerekord 38,2 °C
- 2010: Kallaste vintern på 2000-talet
- Nästa istid om cirka 50 000 år (utan mänsklig påverkan)
- Medeltemperaturökning med 2–4 °C till 2050
Fem nyckelfakta om Sveriges temperaturrekord visar hur extrema värdena är – både i kyla och värme. För kompletterande läsning om naturfenomen, se vår artikel om Vart går solen upp?
| Parameter | Värde |
|---|---|
| Köldrekord i Sverige | -52,6 °C |
| Datum | 2 februari 1966 |
| Plats | Vuoggatjålme |
| Varmaste rekord | 38,2 °C (1947) |
| Kallaste vintern 2000-talet | Vintern 2010 |
Hur kallt har det varit i Sverige som kallast?
Den lägsta officiella temperaturen som uppmätts vid en svensk väderstation är -52,6 °C i Vuoggatjålme den 2 februari 1966. Inledningen av februari 1966 beskrivs av SMHI (Sveriges meteorologiska myndighet) som den kallaste vädersituation man känner till i Sverige. Flera stationer hade rekordkyla samtidigt. Ett ofta citerat värde på -53 °C från Malgovik 1941 är inte officiellt godkänt, enligt SMHI (Sveriges meteorologiska myndighet).
Sveriges officiella köldrekord är alltså -52,6 °C. Inget senare mätvärde har slagit det – trots att vintern 2010 bjöd på extrem kyla i hela landet.
Regionala skillnader är stora: Götalands köldrekord är -35,0 °C (Klagstorp 1915), Svealands -45,0 °C (Särna 1887) och Norrlands -48,9 °C (Hemavan 1978), enligt SMHI (Sveriges meteorologiska myndighet).
Ett par rekord, en tydlig kontrast: ju längre norrut, desto kallare – men alla landsdelar har upplevt extrem kyla långt under vad de flesta av oss upplevt.
| Landsdel | Köldrekord | Plats och datum |
|---|---|---|
| Götaland | -35,0 °C | Klagstorp, 23 dec 1915 |
| Svealand | -45,0 °C | Särna, 27 dec 1887 |
| Norrland | -48,9 °C | Hemavan, 30 dec 1978 |
Mönstret är tydligt: de extrema kylvärdena finns främst i norra Sverige, men även södra Sverige har sett -35 °C – en temperatur som är ovanlig men fullt möjlig. Läs även vår artikel om Vi hade i alla fall tur med vädret – igen för mer väderhistorik.
Vilken var den kallaste vintern i Sverige under 2000-talet?
Den kallaste vintern under 2000-talet var vintern 2010, med temperaturer ner mot -40 °C i norra Sverige. Inget nytt nationellt köldrekord har satts sedan 1966, enligt SMHI (Sveriges meteorologiska myndighet). Januari 1999 noterade -49,0 °C i Karesuando, vilket är köldrekord för månaden men inte totalt.
”Den lägsta temperatur som uppmätts vid en officiell svensk väderstation är -52,6° i Vuoggatjålme den 2 februari 1966.”
– SMHI (Sveriges meteorologiska myndighet)
Trenden: De senaste decennierna har inte producerat något nytt bottenrekord, men lokala köldknäppar är fortfarande vanliga.
Har det varit 40 grader i Sverige?
Nej, Sverige har aldrig officiellt uppmätt 40 °C. Det högsta noterade värdet är 38,2 °C, uppmätt i Ultuna den 9 juli 1933 och i Målilla den 29 juni 1947. Enligt SMHI (Sveriges meteorologiska myndighet) delas rekordet mellan de två orterna. Den 21 juli 2022 nådde Målilla 37,2 °C, men det slog inte rekordet.
Hur varmt var det för 1000 år sedan?
- Under vikingatiden (ca 800–1050 e.Kr.) var temperaturen i Nordeuropa något högre än idag, sannolikt 1–2 °C varmare, enligt paleoklimatologiska rekonstruktioner.
Var det varmare på vikingatiden?
- Ja, perioden kallas den medeltida värmeperioden och innebar mildare vintrar och längre odlingssäsonger i Skandinavien.
Hur varma var somrarna på 90-talet?
- 1990-talet i Sverige präglades av flera varma somrar, bland annat 1994 och 1997, men inget rekord slogs – de högsta temperaturerna låg runt 35 °C lokalt.
Hur varmt var det under dinosauriernas tid?
- Under kritaperioden för cirka 65 miljoner år sedan var klimatet betydligt varmare, med medeltemperaturer i Sverige på 15–20 °C året om – alltså subtropiskt.
Sveriges värmebästa ligger alltså under 40 °C, medan dinosaurierna upplevde ett klimat som saknar motsvarighet i dagens Sverige. För den moderna människan är både -52 °C och +38 °C extrema – men ytterligheterna är olika på olika tidsskalor.
Implikationen: De extrema temperaturerna i Sveriges historia visar att klimatet är i ständig förändring, men att våra nuvarande rekord står sig starka.
Hur kallt var det under istiden i Sverige?
Under den senaste istiden, som nådde sin kulmen för cirka 20 000 år sedan, var Sverige täckt av ett tjockt istäcke. Året runt-temperaturerna låg troligen mellan -10 och -20 °C, vilket innebar att även sommaren var kall. Inga mänskliga temperaturmätningar finns förstås – rekonstruktionerna baseras på iskärnor och sediment, enligt forskning från MSB/SMHI (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap).
Hur kallt var det på 1600-talet?
- 1600-talet präglades av den lilla istiden, med ovanligt kalla vintrar i Europa och Sverige. I Stockholm rapporterades att Östersjön frös till så att man kunde åka släde mellan Danmark och Sverige.
Implikationen: Historiska klimatvariationer som den lilla istiden visar att även mindre temperaturförändringar kan få stora konsekvenser för samhället.
När kommer nästa istid i Sverige?
Enligt orbitalteorin (Milankovitch-cykler) förväntas nästa istid börja om cirka 50 000 år, i frånvaro av mänsklig påverkan. Men de pågående klimatförändringarna kan fördröja nästa istid med tusentals år, eftersom högre halter av växthusgaser håller kvar värmen. Prognoser för 2050 visar en medeltemperaturökning i Sverige med 2–4 °C, enligt SMHI (Sveriges meteorologiska myndighet).
”Köldrekord i Sverige: Januari -49,0 °C, Februari -52,6 °C.”
Samtidigt som vi undersöker de kallaste temperaturerna genom tiderna, pekar klimatforskningen mot att framtida vintrar blir mildare – men att enstaka extremkylaevent fortfarande kan inträffa.
Implikationen: Framtiden är osäker, men trenden mot mildare vintrar är tydlig – även om extremkyla inte är utesluten.
Bekräftade fakta
- Köldrekord -52,6 °C i Vuoggatjålme 1966
- Varmerekord 38,2 °C i Ultuna/Målilla 1947
- Istidens existens och isens utbredning
Vad som är oklart
- Exakt när nästa istid kommer
- Temperaturer under vikingatiden i Sverige – endast proxy-data
- Exakt hur klimatförändringarna påverkar extremkyla
sverigessiffror.se, smhi.se, smhi.se, smhi.se, sv.wikipedia.org, smhi.se, naturskyddsforeningen.se, diva-portal.org, vg.no
Vanliga frågor
Vad är den kallaste månaden i Sverige?
Januari är generellt den kallaste månaden, med ett rekord på -49,0 °C i Karesuando 1999.
Vilken stad har haft lägst temperatur?
Vuoggatjålme i Lappland har det officiella rekordet med -52,6 °C.
Hur mäts temperaturrekord?
Av SMHI via officiella väderstationer med standardiserad utrustning.
Varför är det så kallt i Norrland?
På grund av hög latitud, inlandseffekt och frånvaro av mildrande havsvindar.
Kan Sverige bli kallare än -60 °C?
Teoretiskt möjligt i mycket speciella vädersituationer, men inget officiellt mätvärde kommer i närheten.
Hur påverkar klimatförändringen kylan i Sverige?
Klimatförändringen gör att medeltemperaturerna stiger, men kan samtidigt leda till tillfälliga extremkylaevent när polarvirveln störs.
Från istidens bitande kyla till framtidens uppvärmning spänner Sveriges temperaturhistoria över flera tiotusentals år. För den som bor i Sverige 2025 är lärdomen tydlig: rekordkylan på -52,6 °C är troligen ohotad under vår livstid, men klimatförändringen innebär att vintrarna generellt blir mildare – även om enstaka extremkylaevent fortfarande kan överraska. Investerar du i vinterutrustning eller planerar för framtiden, vänta dig inte fler rekordkalla vintrar – men var beredd på att vintern ännu inte gett upp.
Relaterade artiklar
Oskar Karlsson är reporter på Dagens Perspektiv och bevakar dagliga nyheter och snabba händelser i hela Sverige. Hans rapportering granskas av redaktionen före publicering.